• Patrik Svensson vid generatorn på Övre Hemsjö kraftstation. Foto: Leif Göbel

  • Vy Övre Hemsjö vattenkraftstation byggd 1906. En av fyra verk i den 175 km långa Mörrumsån. Foto: Leif Göbel

  • Patrik i den anrika turbin- och generatorhallen Ö Hemsjö kraftstation. Foto: Leif Göbel

  • Laxtrappa vid Mariebergs vattenkraftstation. Foto: Leif Göbel

  • Satellitstyrd övervakning. Foto: Leif Göbel

  • Sven-Ingvar Pettersson poserar vid de gigantiska transformatorerna till ställverket. Foto: Leif Göbel

  • Turbinblad som är granskade och som ska återfästas, ett efter ett annat. Foto: Leif Göbel

  • Vy över Karlshamnsverket Foto: Leif Göbel

  • Nere i de gigantiska bergsrummens labyrinter. Foto: Leif Göbel

  • Vy över turbinhallen Karlshamns reservkraftverk. Foto: Leif Göbel

2015-08-31

Från sol och regn. På några dagar besöker vi ytterligheterna inom svensk kraftproduktion. Små vattenkraftstationer byggda i förra seklets tidiga år längst den laxrika Mörrumsån. Det minsta Mariebergs kraftstation producerar 3,2 GWh per år (effekt 0,9 MW), det största Granö 30 GWh (effekt 8,8 MW). Där finns ingen fast personal.

Turbinerna bara snurrar och generatorerna genererar pengar till Eon (Sveriges tredje största vattenkraftproducent). Patrick Svensson och tre andra servicemontörer tittar till verken då och då. De svarar för tillsynen av flera verk. Produktionen på verken fjärrövervakas via satellitkommunikation från en driftcentral i Sundsvall. Vid flera av verken har man vidtagit olika åtgärder för att skapa möjligheter för lax och ål att vandra förbi kraftverken.

Patrik Svensson, 42 år, bor i Svängsta och är montör på One Nordic, serviceområde syd. Det är fyra montörer som har tillsynen till vattenkraftverk längst Mörrumsån (fyra) och Ronnebyån (sju).
– Arbetet startar hemma. Vi har månadslön. Företaget har ett treårigt serviceavtal med Eon. Det är ett fritt och bra jobb där man styr sin vardag mycket själv, säger Patrik.

Vad har du för funderingar inför kommande avtalsrörelse?
– Jag tycker det saknas pengar till utbildning. Allt är så kostnadspressat. Och så behövs såklart en rejäl löneökning, anser Patrik.
Vattenkraft är solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln som ger regn eller snö. Den nederbörden kan samlas i vattenmagasin och utnyttjas för kraftproduktion. Vattenkraft är inhemsk och en förnybar energikälla.

Vatten har vi gott om i vårt land och det kan lagras och användas i precis den mängd som behövs. Det är lätt att reglera vattenkraften. Den är en ren och förnybar energiform. Naturen fyller på magasinen.
Nackdelarna är ingrepp i naturen. Kraftstationer, regleringsdammar, överdämningar och torrläggningar ändrar landskapsbilden och påverkar det naturliga samspelet mellan djur och natur.
Olja räddar spetsar och elbrist. På Kölön utanför Karlshamn har vi ytterligheten åt andra hållet – Karlshamnsverket. Ett oljekondenskraftverk med tre block ägt av Eon. Eldat med olja som kommer med oljetankers och sedan lagras i gigantiska bergrum. Det är ett topp- och reservkraftverk med en total effekt på cirka 1 000 MW, vilket motsvarar ett kärnkraftsblock. Ligger i ständig beredskap skött av närmare 60 personer. Här finns ett 20-tal medlemmar i Elektrikerna som har en egen fackklubb.

När vattenkraften har torrår, vintern är sträng, vindkraften inte snurrar eller kärnkraften har problem eller reparationer – då finns ett begränsat antal reservkraftverk som klarar elförsörjningen. Det är ett komplicerat pussel att på många olika sätt producera och distribuera elektricitet för samhällets och näringslivets behov.
Klubbordföranden Sven-Ingvar Pettersson, guidar runt på fabriksområdet. De gigantiska bergrummen som kan rymma 800 000 kubikmeter olja ingår i rundturen. En makalös anläggning nedsprängd i urberget.

Stämningen växlar i takt med olika besked och beslut när det gäller upphandlingen av den svenska reservkraften och delningen av Eon till två bolag. Nu flyter det på men det har varit omorganisationer och uppsägningar.
På verket satsar man hårt på att bli så miljövänliga som möjligt inom sitt produktionsområde. Mycket stora investeringar har gjorts för rening av avgaser. Det är ett av världens renaste vad gäller utsläpp av försurande ämnen.
– Just nu har vi haft en revision av en av turbinerna. Det sker inte så ofta. En turbin har 600 olika blad som snurrar 3 0000 varv per minut i drift. Bladen är individuellt producerade. Det största väger 18 kilo och kostar motsvarande en Volvo C40. Det är ett omfattande jobb där varje blad noga undersöks med strålning som visar på eventuella sprickor, berättar Sven-Ingvar.

Från vatten till elektricitet

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har hög fallhöjd eller stort vattenflöde. Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det lätt att förstå att den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.

Vattenkraftproduktion innebär vanligtvis att älven regleras. Vattnet som krävs för elproduktion och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

· Vattnets lägesenergi utnyttjas för elproduktion.

· När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi.

· Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i generatorn.

· Utloppstunneln leder vattnet tillbaka till älven.

· Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar och med små förluster vid överföringen.

Svensk elproduktion – 14 000 kWh el per svensk och år

I Sverige produceras ett normalår cirka 150 Terrawattimmar el. Kärnkraften står för huvuddelen (65-70 TWh) av elproduktionen, sedan vattenkraften (50-75 TWh) och därefter vind, sol och andra former. Vi är 6:a i världen när det gäller elkonsumtion per person.

Elproduktionen måste alltid och i varje ögonblick vara lika stor som elanvändningen. Annars slutar elsystemet att fungera och det blir elavbrott. En del av vår elanvändning kan vid behov delvis täckas av elproduktion i ett grannland, eftersom det finns överföringsledningar och kablar mellan länderna.

På motsvarande sätt kan en del av Sveriges elproduktion exporteras om den inte behövs för att hålla balansen i det svenska elsystemet. Vi har en nordisk elmarknad (exklusive Island).

Leif Göbel

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Kuststaden – ett bygge med många rubriker

Anders Degerman ligger på golvet med överkroppen inne i köksskåpet. Han kompletterar det sista i det som ska bli köket i en av de nya lägenheterna i Kuststaden i Luleå. Det går bra. Jag gillar att arbeta med händerna, säger han och reser sig upp. Just nu pågår bygget av den andra etappen av Kuststaden.

Övervakning: Här scannar chefen personalens hjärnor

Skulle du vilja ha en keps som rapporterar dina känslor till chefen? För de anställda på ett kinesiskt elektronikföretag är detta verklighet och övervakningstrenden sprider sig snabbt, skriver Svenska Dagbladet.

Tobias vågade – satsade allt på sin idé

Han är elektrikern som fick en idé, sålde allt och satsade på en helt ny produkt. Det är fruktansvärt kul att se vägen från en idé till att folk står här och tycker att det är mässans nyhet, säger Tobias Hallander, grundare av kabelskyddet Emtotech, när vi ses på Elmässan i Kista. Det började med en semesterresa till Thailand.

Säkrare arbetsplatser med El-bam

I konferensrummet på Galaxen i Borlänge sitter ett tjugotal män. Längst fram står utbildningsledare Patrik Håll. Har ni en arbetsmiljöpolicy på era arbetsplatser? frågar han deltagarna. Ja, Arbetsmiljöverket var ute och gjorde kontroll hos oss och ville se vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Så det var med kniven mot strupen, säger Stefan Hjerpe Mårtas, Mårtas El i Leksand.

De vill 3D-printa verktyg i rymden – av måndamm

Forskare och ingenjörer på Europeiska rymdorganisationen (ESA) har tagit fram en metod för att 3D-printa verktyg av måndamm, skriver NyTeknik. Du är långt ute i rymden och ingen kan höra dig skrika. Då går plötsligt din livsviktiga skruvdragare sönder. Vägen till Biltema är mycket, mycket lång.

Patriks satsning fick elever intresserade av kraftbranschen

Det råder skriande brist på personal i energibranschen. Därför beslöt ledande montör Patrik Svensson vid One Nordic att göra något åt saken. Han kontaktade elprogrammen i närheten och bjöd in till studiebesök på vattenkraftstationen. Vi fick ett mycket positivt gensvar från eleverna, berättar Patrik Svensson.

Hallå där, Michael Clysén!

INTERVJU Vi har pratat med Michael Clysén, ny regionombudsman för Region Mitt. Du var tidigare lokalombudsman i Stockholm, hur kommer det sig att du numer är regionombudsman? Jag sökte jobbet och fick det. Möjligheten erbjöds när Pontus Boström valdes till andre vice ordförande i förbundet. Jag var intresserad av tjänsten redan när Pontus sökte och fick den.

Domen: Inte okej med golvpris i upphandlingar

Ett golv för lägsta timlön får inte vara ett kriterium vid upphandling av måleritjänster. Det fastslår Högsta förvaltningsdomstolen i en dom mot allmännyttan i Norrtälje, skriver Arbetsvärlden.

Elektrikerförbundet varslar om strejk

Elektrikerförbundet varslar om strejk mot ett el- och hushållsserviceföretag i Skövde. Anledningen till strejkvarslet är att företaget inte tecknat kollektivavtal, något förbundet har försökt företaget att teckna sedan sommaren. Företaget arbetar bland annat med service av hushållsmaskiner och ventilationsanläggningar.

En alldeles ovanlig kvinna i Borås

När Madeleine Eklund beslutade sig för att berätta för sina kollegor på jobbet om det där hon velat berätta så länge valde hon att först tala med personalchefen. Det första hon säger innan vi satt oss ned är ”är du gay?” Jag svarade ”nej, men det är en annan bokstav i hbtq”. Madeleine Eklund har arbetat på Elcenter JK i Borås sedan 2015.

Midroc Electro förvärvar MTM Hiss

Från och med 1 november 2018 ingår MTM Hiss i Midroc Electro AB. Enligt ett pressmeddelande från Midroc Electro är förvärvet strategiskt viktigt rent geografiskt, då MTM Hiss huvudsakligen är verksamt i Dalarna. Midroc Electro har i dagsläget ca 40 medarbetare inom hissverksamhet på orterna Umeå, Sundsvall, Söderhamn, Gävle och Karlstad.

Nya smarta lösningar – Nr 9, 2018

NY TEKNIK En fjäder med handtag för kraft från Sahlins, elvärme med färg från LVI, låsbara don 2.0 från Hammarprodukter och en UV-beständig slang från PM-Flex. Här hittar du några av de senaste innovationerna på teknikfronten.

Jenny bytte väg mitt i livet: ”Mycket mer värt än hög lön”

Med sin ingenjörsexamen blev hon projektledare inom IT. Men efter 20 år i branschen var det inte roligt längre. Hon skolade om sig. Till elektriker. Jag är glad om dagarna, och det är mycket mer värt än hög lön, säger Jenny Moberg, i dag andraårsmontör på Mälarel i Stockholm. Jenny Moberg stod mitt i livet. Arbetade som projektledare och vantrivdes.

Styr med mobilen – Nu är Plejds nya gateway släppt

Svenska Plejd med sin smarta belysningslösning via puckar har Elektrikern nyligen skrivit om. Fortsättningen av deras system ut på nätet har varit efterlängtat och på elmässan visades så för första gången deras nysläppta gateway. Liten smidig historia, knappt stor som en kapslad dosa.

Bra grejer något bättre på Elmässan

Fler specialverktyg och lite bättre lösningar på det mesta. Elmässan i Kista visade upp det senaste som nu oftast handlar om att göra bra grejor något bättre. Den här finns det plats för i verktygslådan. Det säger Torbjörn Lindberg, elektriker och ägare av egna företaget Lindberg elteknik i Stockholm.