Nu ska det satsas på havets friska vindar

Östersjöns vindar ger ny energi till utbyggnaden av förnyelsebar el. Regeringen beslutade i december 2014 att Energimyndigheten ska snabbutreda olika alternativ för stöd till havsbaserad vindkraft.
– Sverige kan bli först i världen med att producera näst intill 100 procent förnyelsebar el, säger energiminister Ibrahim Baylan i en intervju med Elektrikern.

I dag ger vindkraften omkring 8 procent, cirka 11-12 TWh, av Sveriges el. Andelen har ökat i snabb takt, men mindre än 1 TWh produceras i dag på anläggningar i havet.
Det finns dock långt framskridna planer på att bygga en väldig anläggning med 5-700 turbiner i Hanöbukten söder om Blekinge, till en kalkylerad kostnad av cirka 50 miljarder kronor. Företaget Blekinge Offshore väntar på att regeringen ska ge klartecken till den nya vindkraftparken inom några månader.

Energimyndighetens uppdrag är att analysera vilka stödformer, som är lämpliga för utbyggnad av havsbaserad vindel. Uppdraget ska vara slutfört redan 1 juni i år och regeringen ska senare under 2015 presentera en maritim strategi.
– Det hastar. Det finns flaskhalsar när den el som produceras i norr distribueras söderut där efterfrågan är stor. Havsel kan framför allt byggas i södra Östersjön och ersätter då kärnkraftsreaktorer som tas ur drift, förklarar Ibrahim Baylan.
I regeringsförklaringen från oktober förra året poängteras hur viktigt det är att minska koldioxidutsläppen.
– Det är inte alls märkligt att en ny teknik subventioneras vid en introduktion på marknaden. Vi glömmer kanske att kärnkraften i början fick ekonomiskt stöd. På lång sikt ska den havsbaserade vindkraften bära sina egna kostnader. Jag vill dock i dag inte säga hur länge de havsbaserade vindkraftverken behöver subventioner, säger energiministern.
Ibrahim Baylan understryker att Sverige har goda naturliga förutsättningar att bygga ett samhälle med förnyelsebara energikällor.

– Vi har långa kuster och grunda vatten i Östersjön. Det blåser bra, de utbyggda älvarna ger ström och i de stora skogarna finns biobränslen.
Staffan Jacobsson är professor vid institutionen för Energi och miljö på Chalmers och har skrivit flera rapporter om el, havsvind och framtidens energikällor.
– Det finns en enorm potential i Östersjön. Enligt BASREC, en samarbetsorganisation för länderna runt Östersjön, finns det i de svenska vattnen en kapacitet på 450 TWh per år. Det är tre gånger så mycket som hela Sveriges elbehov. Själv har jag kalkylerat med en utbyggnad till 2030-35 på 30 TWh. Det motsvarar ungefär hälften av den el som i dag produceras av svensk kärnkraft, berättar han.
Bland annat påverkar djup, bottenförhållanden, naturintressen, olika försvarsaktiviteter och fiske möjligheten att anlägga vindparker i havet.

Flera experter har poängterat att förutsättningarna är goda för vindel i Östersjön. Innanhavet har långa kuster, det bräckta vattnet har låg salthalt och ger mindre korrosion och här finns inte något tidvatten. Vågorna är inte lika höga och extremvindarna inte lika starka som i Nordsjön.
Flest anläggningar finns och projekteras i de södra delarna av Östersjön.
Danmark har satsat och satsar stort på vindkraft. I dag produceras cirka 30 procent av landets el med vindkraft. Målsättningen är att till 2020 öka andelen vindel till 50 procent och detta enbart med hjälp av havets vindar. De nya anläggningarna ska placeras både i Östersjön och Nordsjön. (Källa: Danska Energistyrelsen.)
Också i Tyskland finns ett stort behov av havsel. Kärnkraften ska vara avvecklad i början av 2020-talet och man ställer helt om till förnyelsebara energikällor.

Världsledande i branschen är dock Storbritannien. År 2013 invigde premiärminister David Cameron vindkraftparken London Array; världens största anläggning för havsel. Stolt talade premiärministern om de modiga sjömän och talangfulla ingenjörer som byggt vindkraftparken och som visade att Storbritannien ännu kunde satsa stort och lyckas. Tonfall från imperiets storhetstid ekade i havsvinden.
– Storbritannien, Tyskland och Danmark har regelverk som ger full kostnadstäckning till de företag som satsar på vindel. Sverige har ett annat system, med elcertifikat, som tillsammans med intäkter från försäljningen av el bara till en mindre del täcker kostnaderna. Om det ska bli fart på utbyggnaden i Sverige och Östersjön är det nödvändigt att under en begränsad period, kanske ett 20-tal år, ge ökat stöd till branschen. Jag anser att dessa subventioner ska betalas av elkonsumenterna, poängterar Staffan Jacobsson.
Han framhåller att räntan på det lånade kapitalet för investeringar har stor betydelse och att varje procentenhet påverkar kostnaden för ett nytt projekt.
– Här bör staten gå in, bära en del av risken och därmed underlätta finansieringen och pressa ner räntan, anser Staffan Jacobsson.

När nya vindkraftverk byggs på land haglar ofta protesterna och med jämna mellanrum stoppas olika projekt. Här har den havsbaserade vindkraften en fördel. Acceptansen är större när vindkraftparken bara skymtar vid eller helt försvinner ur blickfånget bortom havets horisont.
Detta betonar exempelvis Vattenfall när företaget presenterar ett projekt vid Kriegers Flak, fyra mil söder om Trelleborg. Vattenfall framhåller i sin information att ett vindkraftverk vid Kriegers Flak för en strandflanör vid klart väder inte är större än ett häftstift på armlängds avstånd.
Projekt till havs kan ändå skapa protester. Långt framskridna planer har presenterats för att bygga ut anläggningen vid London Array med ytterligare 35-65 turbiner. Invid den projekterade anläggningen häckar en koloni med smålommar. Ornitologerna kan inte garantera att fåglarna inte blir störda på sin boplats och därför har byggherren stoppat mångmiljardprojektet.
Svedala kommun har överklagat projektet vid Kriegers Flak, eftersom man anser att lokalbefolkningen kan störas av buller från en transformator. Försvaret vill inte att Blekinge Offshore bygger vindkraft i Hanöbukten. Verksamheten vid flygflottiljen i Kallinge kan påverkas negativt av Blekinge Offshore.

Gripenplan och smålommar kan alltså störa den havsbaserade vindkraften. Ändå är potentialen för utbyggnad mycket stor.
Hans-Olof Svensson är projektledare för Blekinge Offshore.
– Om vi får klartecken från regeringen blir det nya geotekniska och meterologiska undersökningar, upphandling och det första vindkraftverket kan börja producera el 2018. Hela vindkraftparken med alla turbiner bör vara i drift om cirka tio år, berättar projektledaren.
Hans-Olof Svensson framhåller att några av Sveriges största industriföretag, bland andra Boliden, Aga, Holmen och LKAB, är delägare i Blekinge Offshore.
– Det finns fördelar med stordrift. Vid en större anläggning blir kostnaden per enhet lägre. Hela anläggningen producerar cirka 7-8 TWh per år till ett garanterat pris. De tunga och elslukande industrierna kan planera långsiktigt, poängterar Hans-Olof Svensson.
Blekinge Offshore och Östersjön är nya brickor i spelet om elförsörjningen, när, (om?), kärnkraften tas ur drift. Friska vindar blåser till havs när Sverige, Danmark och övriga EU planerar för en förnyelsebar framtid.

Curt Isaksson

Fotnot: Vindkraft, vattenkraft, solenergi, tidvattenenergi och vågenergi är förnybara energikällor. Biobränsle är också en förnybar energikälla, när tillväxten är lika stor som avverkningen. Källa:Energimyndigheten