• Foto: Bons Nisse Andersson

  • Foto: Bons Nisse Andersson

  • Foto: Bons Nisse Andersson

  • – Det här är kul forskning. Det är direkt till användbarhet. Foto: Bons Nisse Andersson

  • Lars-Gunnar Gunnarsson hade nyligen en genomgång av forskningen med en grupp arbetsledare, tjänstemän och konsulter inom elbranschen. Det visade sig där att hälften av personerna någon gång drabbats av strömgenomgång, men endast någon enstaka hade uppsökt vården efter händelsen. Foto: Bons Nisse Andersson

  • Foto: Bons Nisse Andersson

  • Foto: Bons Nisse Andersson

Det behövs moderna hjälpmedel för att skapa kunskap om strömgenomgång, och också hjälpa till när olyckan är framme.
Det menar överläkaren Lars-Gunnar Gunnarsson, som lett en forskning om hur strömgenomgång drabbar elektriker.
– Vi ska sätta oss med Elsäkerhetsverket och prata om de kan ordna en app till mobilen.

 

Var tredje elektriker drabbas av strömgenomgång under ett år. Det betyder runt 6000 medlemmar i Elektrikerförbundet. Det kunde man konstatera i en undersökning som Elektrikerförbundet och Eio genomförde för några år sedan. Andra undersökningar talar om mellan 500 och 1000 drabbade per år. Mörkertalet kan vara en orsak till olika siffror, men också att personer menar olika sak med vad de kallar strömgenomgång.

 

LÄS MER: Drabbad av strömgenomgång – ”Jag fick sparka mig loss”

 

Orsakerna är många. Dåliga rutiner, stress, ensamarbete, okunskap, slarv och ibland lite cowboybeteende. Allt för få besöker sjukvården efter att ha fått ström genom kroppen och sjukvården har ofta allt för dålig kunskap om hur den drabbade ska undersökas och vårdas.
Under några år har en grupp forskare undersökt elektriker som drabbats och hur de sett sena följder av strömgenomgången. Nu kan man dra slutsatser av forskningen. Branschen, sjukvården och den enskilde elektrikern kan kanske hantera problematiken på ett bättre sätt.
– Det är som efter hjärnskakning. Det är en smäll mot hjärnan. Efter strömgenomgång är det viktigt att ta det lugnt några veckor, säger Gunnarsson.

Naturligtvis är det allvarligare om det är fråga om högspänning. Men även en strömgenomgång av lågspänning är allvarlig och kan ge skador.
– Strömgenomgången följer blodkärl och nerverna. Där motståndet är störst, skadas det mest, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.
Många av de som drabbas sitter fast och kan varken röra sig eller uppmärksamma andra att man sitter fast. Det beror på att hela muskulaturen krampar till följd av strömgenomgången.
– Strömmen tar över nervernas verksamhet och krampar alla muskler som spänns samtidigt, säger Gunnarsson som också menar också att en sådan upplevelse ofta sitter kvar i kroppsminnet.
Han är biträdande professor vid läkarutbildningen i Örebro och överläkare vid Örebro universitetssjukhus. Tillsammans med sju andra forskare har man tittat mycket närma på ett av de stora riskmomenten för en elektriker.

 

LÄS MER: Tre av tio elektriker drabbas varje år

 

Man har skickat enkäter till 2400 elektriker, bland annat de som anmält strömgenomgång som arbetsskada. Ett drygt 20-tal elektriker har man också intervjuat noggrant och testat.
Forskningen har nu presenterats för branschen. Ambitionen är nu att det funkar bättre på jobbet och att sjukvården bättre klarar av de patienter som drabbas.
Under året ska den här forskningen sammanställas och bli som ett specialnummer av tidskriften Arbete och Hälsa. Tidningen Elektrikern återkommer med mer fakta om undersökningen när alla sammanställningar är klara.

Det är åtta forskare i Örebro, Göteborg, Umeå och Lund som forskat om konsekvenser av strömgenomgång och vad man ska göra för att undvika dem.
Det finns flera slutsatser som man kan dra av de nya rönen.
Det behövs nya undersökningsmetoder.
– Det är de tjocka ”kablarna” man mäter, men det är viktigt att få fram tester för de allra finaste nerverna. Det är där som skadorna kan finnas. Detta kan inte testas med rutinundersökningar. Vi behöver arbeta fram nya tester. Det är viktigt att vi skaffar utrustning så vi kan testa de som drabbats av strömgenomgång, säger Gunnarsson.

Vid undersökningen vid de akuta tillfällena tas normalt prov på hjärtat. Men Gunnarsson menar att det är sällan man ser problem med hjärtat.
– Sjukvården undersöker det man har metoder för. Hjärtat har man metoder för, men inte för kartläggning av de fintrådiga nerverna.
Bland annat ser man att förmågan att känna värme och kyla kan skadas av strömgenomgång.
Han menar att de patienter som drabbats av strömgenomgång och känner av problem måste söka sig till de arbetsmedicinska klinikerna, som finns på universitetssjukhusen. Det är där man kan ha kunskapen och metoderna för att göra noggranna undersökningar. Den kunskapen finns normalt inte inom den vanliga vården.

Inom akutvården, när det kommer en patient som drabbats av strömgenomgång, är det viktigt att man undersöker myoglobinhalten i blodet, för att få ett mått på hur omfattande muskelskadorna är.
– Det måste vara ett rutinprov som görs inom sex timmar. Myoglobinet är det som binder syret till musklerna, berättar Gunnarsson.
Planen är nu att tydligare beskriva hur de drabbade bör få för bemötande inom vården. En kunskap som ska publiceras så anställda i vården kan ta del av den.

 

LÄS MER: Akuta och kroniska skador

 

Det behövs nya system för information.
– Blanketter är bra men det är inte modernt. Om man har en smart app kan varje elektriker ha den i sin smartphone.
Lars-Gunnar Gunnarsson pekar på att man i Norge kommit längre. Forskningen har legat före och där finns i dag också en app som man kan ladda ner i mobiltelefonen. Där finns både information om hur man bör agera för att undvika strömgenomgång, men också hur vården ska hantera personer som drabbats. På 1,5 år har över 11 000 personer laddat ner den norska appen.
– Jag hoppas att branschen kan fixa det här och dra nytta av de norska erfarenheterna och av oss inom sjukvården. Vill man ha hög följsamhet räcker det inte med blanketter, säger Gunnarsson.

Man måste tänka på hur man hanterar det på arbetsplatsen.
Rekommendationen nu är att alltid uppsöka vården för undersökning, och att patienten kvarstannar någon dag inom vården för att kunna kollas upp.
– Man bör vara under observation i 12 timmar.
Sen måste man på arbetsplatsen ta seriöst på problemen. Att alltid göra skriftliga rapporter och inte tysta ner det. Det är också viktigt att så fort som möjligt samtala om vad som skett.

– Det är viktigt att man sätter sig ner och talar direkt när man kommer tillbaka. Alla inblandade bör vara med och det bör ske så fort som möjligt. Man måste få ett snabbt avslut. En långvarig debriefing kan närmast vara skadlig. Det förstärker upplevelsen och det blir svårare ta sig ur. Det är bra tänkt med fel gjort, säger Gunnarsson.

 

Per Eklund
per.eklund@daladem.se

 

Norsk app om strömgenomgång

I Norge har elfacket El&IT och arbetsgivarna i Nelfo tillsammans med andra intressenter skapat en app för android, Iphone och ipad. Den har funnits 1,5 år och 11 000 personer har laddat ned den.
Appen innehåller olika delar:
– Tips för att hjälpa personer som har varit utsatt for en strömgenomgång.
– Rekommendationer för hälso- och sjukvårdspersonal.
– Arbetsgivares ansvar.
– Ytterligare information med användbara länkar.
Information om appen finns på här.
Appen går dock inte att ladda ner i Sverige.