• Sture Wärlinder lyssnar aktivt efter ljuden från förr, som han menar representerar en bortglömd del av vår kulturhistoria. FOTO: OLLE ANDERSTAM

2014-06-23

 

När Sture Wärlinder under 1960-talet arbetade som lärare i elteknik på yrkesskolan i Hudiksvall lånade han en dag hem en av tidens nymodigheter, en kassettbandspelare – mest för att prova tekniken. Sedan dess har han kommit att tänka på en sak;
De ljud vi omger oss med är en del av vår samtid, och de ljud vi lämnat efter oss är en del av vår historia.

 

Lånet av bandspelaren skulle bli början till ett intresse Sture Wärlinder har kvar än idag. Han samlar numera på vår akustiska historia och har idag över 10.000 läten inspelade.

 

HEMMA I KÖKET hos Sture Wärlinder kan man höra det rytmiska malandet från en kaffekvarn. Det är helt i sin ordning. Men här i spisvärmen kan man också få höra ljuden av en slagtröska, fingerskivan på en gammal telefon och liens väg genom gräset.
– Hörde du att det var en kvinna som slog, undrar Sture och påpekar – självklart – att pigorna hade ett kortare liedrag genom gräset.
Gissningarna om vad vi hör spretar åt olika håll. Sture Wärlinder har emellertid den bakgrund som krävs för att själv ha upplevt de ljud han samlat på band och CD.
– Första jobbet var som odalmansassistent, säger Sture och plirar över glasögonen som för att se om titeln genomskådats. Jag började helt enkelt – förtydligar han – min bana som dräng till far min hemma på gården i Värlingsö utanför Norrtälje.

 

IDAG, LÅNGT SENARE, har han fått medalj av Nordiska museet för sin hembygdsvårdande gärning och sitt arbete med att bevara de gamla ljud som riskerar att falla i glömska.
– Minnena av ljud fungerar på samma sätt som vårt doftminne. När vi hör ett ljud, eller känner en doft, förflyttas vi omedelbart till den tid och plats där vi först förnam det, konstaterar Sture, trycker på CD-spelarens fjärrkontroll och visar tydliga tecken på att trivas.

ETT RYTMISKT SVISCHANDE med en återkommande dov duns för tankarna till en vävstol, men tankarna räcker inte riktigt ända fram – eller kanske snarare tillbaka. Att lyssna på ljuden från förr, och minnas eller associera i rätt riktning, handlar till stor del om vilken generation man tillhör.
– Det där var risslans modernare efterträdare, en kastmaskin, som rensade säden från agnarna meddelar Sture sakkunnigt. Den som upplevt det ljudet, i sin barndom eller sitt arbete, har inte några problem med att placera det.

 

UTANFÖR KÖKSFÖNSTRET  sitter en hackspett och slår sina trumvirvlar. Den påminner oss om att det fanns ljud även före mänsklighetens gryning. Mellan virvlarna bjuder Sture på människans egna läten. Han framkallar de autentiska ljuden av ett ankarspel, sågning och upptagning av sjöis, handmjölkning och någon som skär vass.
– Vet du vad det här är, frågar Sture roat medan han tänder pipan.
Ett kärvt och regelbundet knarrande avslutas med ett lätt skrammel och ett mer bestämt skrapande ljud. Har man inte hört detta i sin uppväxtmiljö blir tankarna grumliga och man får svårt att föreställa sig var och vid vilken årstid det utspelas.
– Det var en man som gick i 15 graders kyla över ett snötäckt gårdstun för att lägga en hasp på en boddörr. Ett ljud som blivit alltmer sällsynt – eller sällhört – i takt med inflyttningen till städerna och landsbygdens avfolkning, säger Sture.

 

STURE WÄRLINDER ser inte bara sig själv placerad i ett landskap – i hans fall i Roslagens odlingsbygd – utan i lika hög grad i ett ljudskap; en ljudmiljö med vissa lokala och karaktäristiska inslag.
– Ljudskapet på landsbygden var nog under många hundra år detsamma, säger Sture. Det var först under senare hälften av 1800-talet, genom industrialismens framväxt, som det förändrades radikalt – framför allt genom ångmaskinen.
För att ackompanjera sitt resonemang startar han åter CD-spelaren. Fram träder det mäktiga ljudet av ett ånglok med vissla.
– Nu började det rulla nya ljud över nejderna som ibland kunde höras kilometervis. Just det här spelade jag in i Köpenhamn, säger Sture.

 

STURE MÄRKER NU hur hans tämligen udda intresse sprider sig och får uppmärksamhet. Numera är han en efterfrågad föreläsare hos pensionärsorganisationer och kultur- och hembygdsföreningar från Kiruna i norr till Lund i söder.*
– Det är framför allt den äldre generationen som har intresse för och glädje av vår akustiska historia, noterar Sture. Jag hade inte mer än startat uppspelningen en gång, så for en kvinna upp ur församlingen och utbrast ”Spånhyvel” ! Hon hade suttit under en sådan som barn och plockat undan spån medan hennes pappa hyvlat takspån till något uthus. Det är egendomligt hur minnet fungerar, tänker Sture högt.
Att åka runt och mässa ser dock inte Sture som sin uppgift – snarare att väcka tankar och känslor. Det hela utgår från den lilla människans vardagshistoria och allt handlar om att deltagarna ska minnas själva.
– När någon känner igen ett ljud märks det direkt. Ögonen vidgas och blicken börjar söka efter ord att sätta på ljudet, förklarar Sture. Hur kan du känna igen det här, vad har du för minnen av det, frågar jag då.
Ofta börjar åhörarna prata med varandra och dolda berättartalanger kommer fram. Då anser Sture att han gjort sitt och kan ta ett steg tillbaka.

 

AV STURES MÅNGA inspelade ljud finns en del mycket specifika, men som ännu en del äldre lyssnare kan skilja på.
– Barkning av träd har jag i två versioner, berättar Sture. Det finns de som tveklöst kan avgöra om det rör sig om asp eller gran. Aspen är mjukare och ger längre remsor av bark, medan granen svarar på ett annat sätt och hugger i kvistarna.*
Ett av de första ljud som bröt igenom kvarnens malande, räfsans frasande, smörkärnans slurpande och människornas rop och sång i landskapet torde ha varit kyrkklockorna.
– Det var ett respektingivande ljud som förr bara kunde överträffas av kanonskott eller åskans dån, föreställer sig Sture. Kyrkklockorna var också ett av de få ljud – kanske det enda – som var gemensamt för stad och landsbygd.
Sture blev en aktiv lyssnare och började läsa av sin miljö med hörseln kring 1944. Unge Wärlinder gick då på Västra skolan i Norrtälje. Gatan utanför var belagd med kullersten och hästarna drog i par vagnar med järnskodda hjul lastade med säd till kvarnen.
– Det var kristid och inga gummihjul fanns att få tag i, vilket förstärkte slamret vid sidan av det ihåliga kloppandet från hästhovarna. Minnesbilden – eller ska jag säga ljudbilden – av detta är fortfarande mycket tydlig, konstaterar Sture.

 

ÄN IDAG, vid 76 års ålder, bär Sture med sig väskan med digital inspelare och mikrofoner vart han än far för, som han säger; Man vet ju aldrig vad man kan få höra. I väntan på nya – eller snarare gamla – ljud får vi hålla tillgodo med de redan inspelade. Så vi blir sittande vid köksbordet i det trygga ljudet av får och kor i samma lagård, smedpusten från smedjan i Erikskulle och en osmord logport som står och gnäller medan skymningen sänker sig över Roslagens skogar. Plötsligt avbryts vi av Sture Wärlinders mobiltelefon och på någon sekund har vi flyttats tillbaka till idag.

 

Olle Anderstam

 

Här nedanför kan du höra en del av Sture Wärlinders inspelade ljud.

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Reportage

Långa dagar för elektriker i Gibraltar

ELEKTRIKER I VÄRLDEN Om Storbritannien lämnar EU påverkas även självstyrande Gibraltar. Elektrikern James Finlayson är dock inte orolig för egen del. James Finlayson parkerar bilen på Gibraltars trånga gator. Vrider man huvudet åt ena hållet ser man Spanien, åt andra Marocko. Blundar man och lyssnar pratas det Brexit.

Hård press för minimilön i hela EU

En kör håller på att stämma upp i Europa. Juncker, Macron, Timmermans och flera andra lovsjunger minimilönen och vill att alla länder inför en. Det skulle rycka undan grunden för den svenska modellen där politiker håller fingrarna borta från lönebildningen. Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet.

Luftburen inspektion – Micael synar elnätet från ovan

Det är en onsdagsförmiddag i slutet av mars. Den röda helikoptern hovrar ovanför Gävle energis elnät. I helikoptern sitter Micael Lennartsson, luftledningsbesiktningsman, tillsammans med helikopterpiloten Jonas Högberg från Kallax flyg. Det ser väldigt bra ut. Gävle energi har ett luftnät i gott skick, konstaterar Micael Lennartsson.

Johan Danielsson är LO:s kandidat till EU-valet

Söndagen 26 maj är det val till EU-parlamentet. Johan Danielsson är LO-förbundens gemensamma kandidat och står på Socialdemokraternas lista. Nummer ett för mig är att bekämpa osund konkurrens. Svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad, säger han när vi träffas på ett fik i Gävle.

Insourcing: Egen personal gav Uniper mer kraft

Sedan 2014 har Uniper insourcat underhållet av sina vattenkraftverk i norr. De anställda Elektrikern träffar menar att det har inneburit att arbetet har blivit såväl enklare som mer meningsfullt. Hittar du någon brist som du tycker bör åtgärdas kan du göra det direkt i dag. Du behöver inte gå omvägen genom beställning, förklarar underhållstekniker Arne Sundberg.

Unipers insourcing – ”En framgångssaga”

Bakgrunden till att dåvarande Eon, dagens Uniper, valde att insourca underhållet av sina vattenkraftverk i Norrland var att marknaden förändrades under början av 2010-talet. Konkurrensen bland leverantörerna försvann. Jonas Andrén Till sist fanns det bara en leverantör kvar av sådana här tjänster i Norrland: One Nordic. Det ledde till en asymmetri i maktbalansen.

Papperslösas situation: ”Människor utnyttjas på slavliknande sätt”

Alla omfattas av arbetsmarknadens regler. Några som utnyttjas grovt är de som saknar uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Till deras hjälp finns Fackligt center för papperslösa. Målarettans ombudsman Peter Fredin är en av de som bemannar centrets mottagning. Det som man kommit överens om i avtal och där kollektivavtal finns gäller även dessa personer.

Förhandlingar ska kunna skötas mer av klubbarna

De lokala förhandlingarna inom One Nordic kan skötas av fackligt förtroendevalda, utan att behöva koppla in en ombudsman från Elektrikerförbundet. Det blir resultatet av en överenskommelse mellan Elektrikerförbundet och arbetsgivarorganisationen Efa. Jag tror verkligen på det här.

Sveriges effektreserv: När Karlshamnsverket behövs får inget gå fel

Under årets driftsäsong var Karlshamnsverket i produktion under mindre än ett dygn. Det var den 24 januari i år. Resten av tiden arbetar de anställda på verket med att säkerställa att utrustning är i bästa möjliga skick. När verket väl behövs får inget gå fel.

Nya rekryterna laddade inför ombudsmannajobbet

Fyra nya ombudsmän har anställts i Elektrikerförbundet. Per Ola Nilsson, Magnus Kindmark, Jens Hansson och Tomas Hovberg gick alla vid skrivandets stund LO:s aspirantutbildning på Runö kursgård utanför Stockholm. Vi blir inte anställda för att vi kan alla lagar och paragrafer, utan det är för att vi passar i rollen som ombudsman.

I gula västar krävde de ansvar för döda arbetare

Life before profit! Det var budskapet när unga fackliga representanter från Europeiska bygg- och träfacken höll en manifestation på Sergels torg. Den gångna helgen samlades fackliga reprentanter i den europeiska ungdomskommittén för Builders and woodworkers international (BWI) på Rönneberga Lidingö.

I Nyköping finns lärlingar i en klass för sig

My Ekelund och Niclas Magnusson ritar omsorgsfullt och kopplar sedan lika omsorgsfullt. Uppdraget är motorstyrning. Det är skitkul. Det är mer jag än vad barnskötare var, säger My Ekelund. My Ekelund berättar att hon arbetade som barnskötare i över sex års tid innan hon i somras böt fot och valde något helt annat: elektriker. Jag gillar allt med yrket.

Framtidens avtal: Bättre pension, kortare arbetstid eller högre lön?

Kortare arbetstid för äldre. En bra pension. Satsa på att få fler medlemmar. Löneökningar. Hur ska Elektrikerförbundet tänka, när de lägger upp en strategi för avtalsförhandlingar de närmaste 10-20 åren? Frågorna ventilerades när Elektrikernas förhandlingschef Urban Pettersson mötte medlemmar på TST-gruppen och Bravida i Gävleborg och Dalarna.

Vården missar lätt skador efter olyckor med el

Elolyckor orsakade av vanlig hushållsel, kan ge allvarliga skador långt efter olyckstillfället. Den som råkat ut för strömgenomgång ska omedelbart uppsöka akutsjukvård för undersökning. Anna Blomqvist, forskare, specialistläkare i Yrkesmedicin och nyligen pensionär, har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att undersöka risker med strömgenomgång.

Elolyckor: Nära-döden-upplevelser och skuldkänslor

 Strömgenomgång kan leda till Nära döden upplevelse och posttraumatisk stress. Skuldkänslor och obehag efteråt är vanliga visar aktuell forskning. Cirka 100 elolycksfall som leder till sjukskrivning minst en dag, rapporteras årligen till Arbetsmiljöverket. Forskningsprojektet Elolyckor i arbetet presenterades 2017.