• Foto: Tomas Nyberg

 

Johan Danielsson, uppväxt i Borlänge, för en intensiv personalvalskampanj och lanseras som en facklig kandidat till Europaparlamentet.
Målet är tillräckligt många kryss för att ta en plats bland socialdemokraterna i Bryssel.

 

Under skoltiden I Borlänge var han medlem i SSU, men inte aktiv. Det var under tiden som student i Linköping det politiska intresset växte och han engagerade sig i studentförbundet.
I Linköping läste han statsvetenskap och nationalekonomi. Till Bryssel kom han som praktikant, och blev kvar som stöd i arbetsmarknads- frågor åt parlamentarikern Jan Andersson, S. Efter 3,5 år i Bryssel har han de senaste tre åren varit LO:s EU-samordnare. Med denna bakgrund känner sig 31-årige Johan Danielsson väl förberedd att ta plats i Europaparlamentet där han vill minska konflikten mellan fackliga rättigheter och den fria rörligheten.

 

Varför står ”bara” 6F bakom dig och inte hela LO?
– Det behövs fler politiker som kämpar och argumenterar för fackliga frågor och 6F tycker att jag är lämplig för den uppgiften. LO-styrelsen har inte ställt sig bakom någon enskild kandidat utan gillar alla. Olle Ludvigsson sitter i parlamentet i dag och har stöd från IF Metall.

 

Vilka frågor är viktigast?
– Centralt för EU-samarbetet är att få en folklig acceptans. I min värld krävs en reglerad arbetsmarknad för att den fria rörligheten ska fungera och bli socialt accepterad. Det finns en konflikt mellan fackliga rättigheter och fri rörlighet inom EU. All nationell lagstiftning räknas som hinder, och det är EU-domstolens roll att avgöra vad som är lagligt hinder. Ska exempelvis facket vara ett acceptabelt hinder? Vi måste ta politisk och demokratiskt kontroll över vad som är acceptabla hinder för den fria rörligheten.

 

Vilken förankring har du som tjänsteman i arbetarnas situation?
– Jag föreställer mig inte att jag är någon annan än den jag är. Politikernas uppgift är att ge facken så bra förutsättningar som möjligt att göra avtal och komma överrens med sin motpart. De känner bäst sin arbetsmarknad.

 

Många är EU-kritiker. Varför då rösta?
– Det är betydligt fler EU-positiva än EU-negativa som går och röstar. Är man kritisk finns skäl att vilja få en politisk förändring och då är enda sättet att rösta.

 

Hur har S skött sig i EU-parlamentet i fackligt viktiga frågor?
– Det fackligt-politiska samarbetet fungerar bra. Det finns några utskott som man borde prioriterat att sitta i som man inte gjort, till exempel det juridiska utskottet och transportutskottet. Det juridiska utskottet beslutar till exempel om tvister som uppstår ska avgöras i domstol i landet tvisten uppstår eller i företagets hemland.

 

Hur har de andra partierna stått sig?
– Svensk borgerlighet i ett europeisk perpektiv är extrema i gruppen, snudd på fundamentalister. EU-komissionär Cecilia Malmström stod ju till exempel fullt bakom det ursprungliga förslaget till tjänstedirektivet som innebar att reglerna i det land som företaget har sitt säte ska gälla. Miljöpartiet märks inte så mycket men gröna gruppen är okej i frågorna. V som grupp står bakom de här kraven men det finns ett problem med deras agerande. I Europaparlamentet förhandlar man fram majoritet i varje fråga, men V har som utgångspunkt från början att rösta nej i slutändan om inte förslaget blir perfekt.

 

Varför rösta på just dig?
– Jag kommer att driva frågorna ordning och reda på arbetsmarknaden och att svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad. Min personvalskampanj kan öka valdeltagandet. Första steget är att få in fler socialdemokrater. Kontinuitet är sen viktigt för att få mer ledande positioner. Det behövs också en generationsväxling.

 

Vilka är de största bakslagen i de politiska beslut som tagits av EU-parlamentet?
– Det som är på väg att ske nu som skulle kunna vara ett stort hot. Europaparlamentet med knappmajoritet har flera gånger ställt sig bakom kommissionens regelförenklingsarbete som pågår nu där man ger sig på våra gemensamma arbetsmiljöregler på europeisk nivå. Där man enligt principen ska undanta mikroföretag med upp till tio anställda regelmässigt från gemensam arbetsmiljölagstiftning. Vansinnigt, i allmänhet är det i små företag det finns störst problem. Dessutom finns en ambition att undanta även företag med upp till 249 anställda, det är en majoritet av alla svenska företag.

 

Helena Forsberg
Per Eklund