2013-03-27

  • Innan avregleringen av elmarknaden fanns det över 5 000 montörer på förbundets kraftavtal. Idag är det knappt 1 500.

    Avregleringen skulle göra allt ”bättre och billigare”. Men för vem och på vilkas bekostnad?

    Elproduktionen domineras av Vattenfall, Fortum och E-ON. De är stora på nät och elhandel också. Det som skett är en våldsam omstrukturering av branschen.

    Energiföretagen har bedrivit en hänsynslös kostnadsjakt för att öka marginalerna. De flesta nätbolagen har avvecklat egen personal för att externt köpa tjänsterna service och underhåll. Entreprenadföretag konkurrerar nästan ”ihjäl” varandra om samma jobb.

    Rationaliseringarna, outsourcningen och vinstmaximeringen har drabbat personalen hårdast. Färre ska göra mer, de områden som ska servas har blivit större och övertidspressen har ökat radikalt för montörerna. Nätbolagen har sänkt nivån på underhåll och service. Samtidigt redovisas att svenska elbolag har tjänat mer än 60 miljarder kronor de senaste åren på grund av att EU:s utsläppsmarknad drivit upp elpriserna, enligt en rapport beställd av Villaägarnas Riksförbund.

    Vi är i Eksjö en februaridag. I en matsal i en byggnad som rymde många montörer för inte länge sedan. Infratek miste avtalet till Vattenfall och personalskaran har krympt. Oron för vad som ska hända framöver är påtaglig liksom i Värmland där samma företag tappat till ONE Nordic och Eltel. Och i en annan landsända är det Vattenfall som tappat service- och underhållet till Infratek.

    Berättelserna är likadana över hela ”Kraft-Sverige”. En åldrande skara montörer ersätts med färre. Utländska firmor har också börjat dyka upp. Samtidigt med ”avtalsbytena” riskerar personalen att bli brickor i kostnadsjakten. Företagen försöker oftast kringgå LAS-reglerna om ”rena övertag” för att kunna ”sortera bort” montörer.

    – Arbetsmiljö och säkerhet har blivit sämre. De senaste åren har det hänt fem allvarliga olyckor och ett tragiskt dödfall. Företagen har haft sin chans att visa att de vill förändring men det bara pratas. Nu har vi fått nog och vill reglera detta i kollektivavtalet, säger Ulf Carlsson, andre vice ordförande i Elektrikerförbundet och ansvarig för Kraftavtalet.

    Från många håll i landet vittnas om alltför mycket beredskap och övertid. Man har hittat fall där montörer har haft upp till 80 beredskapstimmar en vecka. 50-60 timmar är tyvärr inget ovanligt.

    – Vi blir allt färre som måste täcka allt större geografiska områden. Oftast är vi ensamma och det som tillkommit är nya anläggningar som man inte är så bekant med. Långa dagar och trötthet ökar riskerna för fel och högspänning är livsfarligt. Marginalerna för misstag är så små, säger en montör i Småland.

    Conny Eriksson på Infratek i Eksjö vet av egen erfarenhet. Den 25 september ifjol på Sturkö utanför Karlskrona var han en hårsmån från att stryka med i en olycka när han fick 10 kV strömgenomgång. Det blev fjärde gradens brännskador på ryggen och han har sviter kvar än idag. Fortfarande har inte Elsäkerhetsverket utrett färdigt olyckan. Trots att Conny jagat på dem.

    Ett växande problem är att företagen försöker med att pressa ut kopplingsansvaret på anläggningar som inte ligger under driftcentral på de enskilda montörerna. Idag är det inte ovanligt att en montör tvingas ta jobb på okända anläggningar.

    – Det är mycket ensamarbete. Långa resor och inte sällan mitt i natten. I regel är det dessutom vid dålig väderlek – det är då problemen sker, berättar en montör.

    – Entreprenadbolagen riskerar säkerheten för att tjäna mer pengar, säger en luttrad förtroendevald på Fortum.

    ”Förr i tiden visste du att du hade arbets-kompisen bakom axeln. Idag är du ensam när du är ute på beredskapsjobb.”

    Äldre montör, Infratek i Eksjö

    Detta vill Elektrikerförbundet:

    En ordning så att skyddsombud eller andra förtroendevalda snabbt kan agera om de ser en arbetssituation som kan innebära säkerhetsrisker och därmed ett arbetsmiljöproblem.

    En reglering som tvingar arbetsgivaren att omgående vidta åtgärder.

    Exempel: En förtroendevald upptäcker att kartor och dokumentation över nätbolagets anläggning inte stämmer med verkligheten. Den förtroendevalda ska då kunna anmäla detta som ett säkerhets- och arbetsmiljöproblem. Vi vill att arbetsgivaren omgående överlägger med oss om vilka åtgärder som ska vidtas, dessa överenskomna åtgärder blir ett bindande kollektivavtal.

    Många montörer tycker att de pressas av företagen som sedan skyller på dem när något inträffar. Oftast är det företagen som haft en för slimmad organisation, brustit i sin utbildning och ansvar att tillhandahålla rätt utrustning och förutsättningar för arbetet.

    Maila artikeln Skriv ut artikeln
  • Mer Reportage
    Foto: Tomas Nyberg

    Wallin om valutgången: ”Vi har kvar vår beredskap”

    När rösterna till årets riksdagsval har kontrollräknats kan det konstateras att det rödgröna blocket stannade på 144 mandat, de borgerliga på 143 mandat och Sverigedemokraterna på 62 mandat. Valet gick bättre än vad vi hade befarat, lika fullt så är det ett sämre resultat än vad vi är vana vid, säger Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin.

    Nye generaldirektören lugn – trots hot om nedläggning

    När Arbetslivsinstitutet lades ned 2007 flyttade en stor grupp av forskarna till Högskolan i Gävle. Där inlemmades de så småningom i Akademin för hälsa och arbetsliv. Akademins chef hette Nader Ahmadi, numer nytillträdd generaldirektör för Sveriges allra yngsta myndighet: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

    ”Det här är vårt statement – det här är bara början”

    En musikfestival för endast kvinnor och transpersoner både vad gäller publik och artister. Detta är beskrivningen på Statement Festival som nyligen arrangerades i Göteborg. Elektrikerförbundet sponsrade med 100 000 kronor och ELQvinnorna var på plats för att locka fler tjejer och transpersoner till elektrikeryrket.

    Tvist om rätten till lungundersökning

    Ska alla elektriker ha rätt till lungundersökning? Det råder delade meningar om det. På Caverion Göteborg pågår just nu en tvist om frågan. Men på Assemblin har alla elektriker sedan årsskiftet rätt till regelbundna undersökningar.

    Skrivandet blev Dylans räddningsplanka

    Dylan Färemark är elektrikern som vann lokaltidningens novellpris. I skrivandet har han hittat hem. Jag ägnar i stort sett all ledig tid åt skrivandet. Jag bygger inte altaner och sådant som riktiga män gör, utan jag skriver, säger han. Till vardags arbetar Dylan Färemark som serviceelektriker på E3K i Danderyd. Skrivandet började han med på allvar i början av 2000-talet.

    ”Och så kallar politikerna öronpinnar ett miljöproblem”

    Trots att vi har mer teknik runt om oss än någonsin har de som reparerar vår teknik blivit allt färre. I dag slänger vi 80 procent av allt som kommer in på verkstaden. Förr, på 1980-talet, kanske vi slängde max fem procent, allt annat lagades.

    Julia blev bara 21 år

    Den 27 juli hände det som inte kunde hända. Det som inte fick hända. Julia Markström, elektriker vid Cranex, föll igenom ett gallergolv vid kulsinterverket i Svappavaara och avled av det över fem meter höga fallet. Vår sorg och vår saknad är enorm, en saknad som kommer att vara en del av resten av våra liv.

    Pride: Facken tar ställning för allas lika värde

    För inte särskilt många år sedan sågs hbtq-världen som något excentriskt, marginellt, onödigt för fackförbunden att engagera sig i. Särskilt gällde det bland de manligt dominerande LO-facken. Så ser det inte längre ut. Under årets Pride-vecka i Stockholm deltar Elektrikerförbundet i seminarier, presenterar förbundet i Pride-park och går i det stora Pride-tåget.

    En dag på jobbet som serviceelektriker

    Måndag. 06.30. Dörrarna öppnas hos grossisten Storel på Hisingen. Brödet och pålägget är uppdukat. Kaffemaskinen laddad. Så ramlar elektrikerna in. En efter en. Det är frukostdags för Göteborgs serviceelektriker. Många av dem har som rutin att samlas på stadens olika grossistfirmor för att få i sig morgonkaffet och tjöta lite innan de handlar materialet för dagen.

    Elyseum: Ett hus fullt av elektrisk historia

    I det vackra huset i jugendstil vid Gamla Ullevi, som tidigare var en understation till Göteborgs elverk, finns i dag ett museum. Ett museum som visar Göteborgs energihistoria, allt från gasens utveckling till det sena 1900-talets elektriska apparater. Det tillverkades saker av bättre kvalitet förr, säger Naimi Rynge, ingenjör vid Göteborgs energi.

    EBR-dagarna: Branschen testar nya höjder

    Solen skiner över de hundratalet utställare som ställt upp sina tält invid hoppbackarna på Lugnet i Falun. Här pågår EBR-dagarna, de återkommande branschdagarna för elnätsföretagen. Alla plockar nog fram sitt bästa jag under de här dagarna, säger Bosse Andreasson, elnätschef på Sundsvall Elnät och ordförande i EBR-kommittén. EBR står för ElnätsBranschens Riktlinjer.

    Nya medlemmar – från Estland

    De båda estländska elektrikerna Aivar Jansson och Neemé Viik sitter vid lunchbordet på bygget i Östersund och fyller omsorgsfullt i blanketterna med rubriken ”Guest Membership”. Det är bra tror jag, för om vi skulle få problem så kan vi få hjälp, förklarar Aivar Jansson.

    Här kan ett felaktigt bryt vara livsavgörande

    I Alingsås arbetar tio elektriker från Bravida med att leda om och dra ny el i ortens lasarett. Det är inte ett helt okomplicerat arbete. Att arbeta med el på ett sjukhus skiljer sig en del från att arbeta på ett vanligt bygge. Absolut. Vi snackar ju system som är livsuppehållande, säger Jonas Cedgard, ledande montör för Bravidas elektriker på Alingsås lasarett.

    Ioannis, Oliver och Jonas – tre av tusentals nya medlemmar i förbundet

    Den senaste tiden har rubrikerna i tidningen främst handlat om att Elektrikerförbundet tappar medlemmar. Då är det lätt att glömma att förbundet samtidigt varje år rekryterar nära tre tusen nya medlemmar. Elektrikern följer med under en introduktionsutbildning för nya medlemmar i VK1 i Solna. Arbetslöshetsförsäkringen är precis som det låter en försäkring.

    Samma problem där som här

    Vi lever i en globaliserad värld. Människor och företag flyttar över gränser för att hitta försörjning, för att skapa nya affärer. Då måste också facken hänga med. Samtala, samarbeta. En del i detta är det möte som sker under några dagar i april i ett trångt konferensrum på Barnhusgatan i Stockholm. Det är tid för reflektion.