2013-03-27

  • Innan avregleringen av elmarknaden fanns det över 5 000 montörer på förbundets kraftavtal. Idag är det knappt 1 500.

    Avregleringen skulle göra allt ”bättre och billigare”. Men för vem och på vilkas bekostnad?

    Elproduktionen domineras av Vattenfall, Fortum och E-ON. De är stora på nät och elhandel också. Det som skett är en våldsam omstrukturering av branschen.

    Energiföretagen har bedrivit en hänsynslös kostnadsjakt för att öka marginalerna. De flesta nätbolagen har avvecklat egen personal för att externt köpa tjänsterna service och underhåll. Entreprenadföretag konkurrerar nästan ”ihjäl” varandra om samma jobb.

    Rationaliseringarna, outsourcningen och vinstmaximeringen har drabbat personalen hårdast. Färre ska göra mer, de områden som ska servas har blivit större och övertidspressen har ökat radikalt för montörerna. Nätbolagen har sänkt nivån på underhåll och service. Samtidigt redovisas att svenska elbolag har tjänat mer än 60 miljarder kronor de senaste åren på grund av att EU:s utsläppsmarknad drivit upp elpriserna, enligt en rapport beställd av Villaägarnas Riksförbund.

    Vi är i Eksjö en februaridag. I en matsal i en byggnad som rymde många montörer för inte länge sedan. Infratek miste avtalet till Vattenfall och personalskaran har krympt. Oron för vad som ska hända framöver är påtaglig liksom i Värmland där samma företag tappat till ONE Nordic och Eltel. Och i en annan landsända är det Vattenfall som tappat service- och underhållet till Infratek.

    Berättelserna är likadana över hela ”Kraft-Sverige”. En åldrande skara montörer ersätts med färre. Utländska firmor har också börjat dyka upp. Samtidigt med ”avtalsbytena” riskerar personalen att bli brickor i kostnadsjakten. Företagen försöker oftast kringgå LAS-reglerna om ”rena övertag” för att kunna ”sortera bort” montörer.

    – Arbetsmiljö och säkerhet har blivit sämre. De senaste åren har det hänt fem allvarliga olyckor och ett tragiskt dödfall. Företagen har haft sin chans att visa att de vill förändring men det bara pratas. Nu har vi fått nog och vill reglera detta i kollektivavtalet, säger Ulf Carlsson, andre vice ordförande i Elektrikerförbundet och ansvarig för Kraftavtalet.

    Från många håll i landet vittnas om alltför mycket beredskap och övertid. Man har hittat fall där montörer har haft upp till 80 beredskapstimmar en vecka. 50-60 timmar är tyvärr inget ovanligt.

    – Vi blir allt färre som måste täcka allt större geografiska områden. Oftast är vi ensamma och det som tillkommit är nya anläggningar som man inte är så bekant med. Långa dagar och trötthet ökar riskerna för fel och högspänning är livsfarligt. Marginalerna för misstag är så små, säger en montör i Småland.

    Conny Eriksson på Infratek i Eksjö vet av egen erfarenhet. Den 25 september ifjol på Sturkö utanför Karlskrona var han en hårsmån från att stryka med i en olycka när han fick 10 kV strömgenomgång. Det blev fjärde gradens brännskador på ryggen och han har sviter kvar än idag. Fortfarande har inte Elsäkerhetsverket utrett färdigt olyckan. Trots att Conny jagat på dem.

    Ett växande problem är att företagen försöker med att pressa ut kopplingsansvaret på anläggningar som inte ligger under driftcentral på de enskilda montörerna. Idag är det inte ovanligt att en montör tvingas ta jobb på okända anläggningar.

    – Det är mycket ensamarbete. Långa resor och inte sällan mitt i natten. I regel är det dessutom vid dålig väderlek – det är då problemen sker, berättar en montör.

    – Entreprenadbolagen riskerar säkerheten för att tjäna mer pengar, säger en luttrad förtroendevald på Fortum.

    ”Förr i tiden visste du att du hade arbets-kompisen bakom axeln. Idag är du ensam när du är ute på beredskapsjobb.”

    Äldre montör, Infratek i Eksjö

    Detta vill Elektrikerförbundet:

    En ordning så att skyddsombud eller andra förtroendevalda snabbt kan agera om de ser en arbetssituation som kan innebära säkerhetsrisker och därmed ett arbetsmiljöproblem.

    En reglering som tvingar arbetsgivaren att omgående vidta åtgärder.

    Exempel: En förtroendevald upptäcker att kartor och dokumentation över nätbolagets anläggning inte stämmer med verkligheten. Den förtroendevalda ska då kunna anmäla detta som ett säkerhets- och arbetsmiljöproblem. Vi vill att arbetsgivaren omgående överlägger med oss om vilka åtgärder som ska vidtas, dessa överenskomna åtgärder blir ett bindande kollektivavtal.

    Många montörer tycker att de pressas av företagen som sedan skyller på dem när något inträffar. Oftast är det företagen som haft en för slimmad organisation, brustit i sin utbildning och ansvar att tillhandahålla rätt utrustning och förutsättningar för arbetet.

    Maila artikeln Skriv ut artikeln
  • Mer Reportage

    I kamp mot klockan under banvallen

    Det är en kamp mot klockan. Exakt 22.30 på torsdagskvällen stängs tågtrafiken av. Då har arbetarna 78 timmar på sig att få klart hålet under järnvägsspåret och därefter trycka in det stora röret som ska leda Bällstaån under banvallen. 04.30 på måndag morgon ska tågen börja rulla igen. Det är knappt om tid.

    Vibrationsskador: Bilade i nio månader i sträck

    Han var lärling och ny på jobbet. Då sattes han att bila oavbrutet i nio månader. I dag, 22 år senare, har Johan Lagbrant opererat en av de skadade händerna och väntar på nästa operation. Men funktionen i händerna blir ändå aldrig som innan. Det var på 1990-talet och Johan Lagbrant var nykommen lärling på en firma i Uppsala.

    Vibrationsskador: Händerna somnade under bilkörning

    Han vaknade på nätterna av att händerna sov. Det gjorde rejält ont. Händerna somnade även när han körde bil. Till slut gick det inte längre. Peter Hjortskog har opererat båda handlederna, men händerna domnar fortfarande av vibrationer. I dag är Peter Hjortskog ombudsman i region Väst. Men han började arbeta som elektriker i Stenungsund i slutet av 1980-talet.

    Vibrationsskador allt vanligare – lita inte blint på tillverkarnas uppgifter

    Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Arbetsgivaren ska se till att arbetet är säkert men maskinernas angivna vibrationsvärden är inte alltid tillförlitliga. Den vanligaste arbetssjukdomen i dag är vibrationsskador. Det är skador som drabbar människor för livet. De som mår sämst kan inte använda sina händer. Dessutom har de fruktansvärt ont.

    En konferens för trygghet

    I november samlades ett 30-tal skyddsombud från Västsverige på hotell Bohusgården i Uddevalla för konferens. Vad är det som är så svåårt? Rösten nästan spricker på det regionala skyddsombudet Daniel Lundblad där han står framme vid tavlan.

    Bråda dagar för elektriker i Helsingborg

    Det är kortslutning i rabatten. Elektriker Martin Nilsson felsöker, projektledare Jarl, Julle, Hjalmarsson och ledande montör Ulf Karlsson bistår så gott de kan. Det är tradigt när det inte funkar, konstaterar Martin Nilsson Vi står på den innergård som tillhör lägenhetsdelen i byggnaden Scala i centrala Helsingborg.

    Validerarna är en snabbare väg till elektrikeryrket

    .sg-popup-overlay-17, .

    De räddar strömmen åt hundratals kunder

    Snön hänger blöt och tung på grenarna i de djupa Dalaskogarna. Elmontörerna Per Westlund och Johan Karlgren kliver av fyrhjulingen och pulsar genom den meterhöga snön för att felsöka elledningarna i Falu energi och vattens elnät. Montörerna fick larmet direkt när de kom till arbetet klockan sju på morgonen. 203 abonnenter runt Sundborn är utan ström.

    Omplacering ett alternativ när arbetet blir för tungt

    Att arbeta i ett hantverksyrke och samtidigt vara gravid, det är en kombination många kvinnliga elektriker ställs inför. Om kroppen inte orkar med det vanliga arbetet ska arbetsgivaren om det är möjligt erbjuda andra lättare arbetsuppgifter. Något som fler arbetsgivare bör uppmärksammas på.

    ”Tjejer måste informeras bättre om elprogrammet”

    Ida och Moa från Ulricehamns kommun är 16 år och har just börjat första året på elprogrammet vid Ållebergsgymnasiet i Falköping. Jag är inte rädd för att bli ensam tjej på jobbet, säger Ida och får medhåll av kompisen Moa: Man måste ha lite attityd, säger hon. De vill ha mer info på högstadiet för att locka fler tjejer till utbildningen.

    Från fackligt arbete till yrkeslärare – Alla tre halkade in på ett bananskal

    Tidigare var de tre fackligt aktiva elektriker. I dag är de lärare på el- och energiprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Vi har nog halkat in på lärarjobbet på ett bananskal alla tre, säger Henric Hagberg.

    Ackord på Kvinnebyskolan: ”Längtar till nästa jobb att mäta”

    – Ackordet är inget man ska vara rädd för. Marcus ”Glenn” Eriksson är 25 år och mäter sitt första ackordsjobb. -Det här är ett lagom långt jobb att starta med, 1400 timmar. Strax före midsommar började Marcus själv på jobbet vid Kvinnebyskolan i Linköping. En liten skola i utkanten av stan som blivit för liten och nu byggs en stor utbyggnad.

    Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

    Hur är det att välja ett gymnasieprogram redan i högstadiet, ett program som i praktiken blir ett yrkesval? Men det är inte alltid som gymnasievalet stämmer senare i livet. För fyra år sedan mötte vi fyra elever på Lugnetgymnasiet i Falun för första gången. Att det blev Viktor, Anders André och Gustav var mest en slump.

    Kvinnliga och homosexuella elektriker fryses ut – nu lyfts problemet i filmer

    Elektrikerförbundet vill uppmärksamma att människor blir utfrysta på arbetsplatser, i samhället och föreningsliv. I några mycket korta filmer uppmärksammar konstnären Martin Lima de Faria problemen. Elektrikerna har varit med och finansierat filmerna. Det är få tjejer i elektrikeryrket. Av Elektrikerförbundets 25 000 medlemmar är det bara tre procent som är kvinnor.

    Domstolen gick på Sandras linje – gav rätt mot försäkringskassan

    I våras fick Sandra Rudeberg rätt mot försäkringskassan, som hade nekat henne sjukskrivning efter cancerbehandling. Hjälpen kom av den juristförsäkring som Elektrikerförbundets och Sekos medlemmar har tillgång till. Våren 2015 var tuff för Sandra Rudeberg. Efter en sjukdomsperiod för utbrändhet, fick hon besked om att hon hade bröstcancer.