2013-03-27

  • Innan avregleringen av elmarknaden fanns det över 5 000 montörer på förbundets kraftavtal. Idag är det knappt 1 500.

    Avregleringen skulle göra allt ”bättre och billigare”. Men för vem och på vilkas bekostnad?

    Elproduktionen domineras av Vattenfall, Fortum och E-ON. De är stora på nät och elhandel också. Det som skett är en våldsam omstrukturering av branschen.

    Energiföretagen har bedrivit en hänsynslös kostnadsjakt för att öka marginalerna. De flesta nätbolagen har avvecklat egen personal för att externt köpa tjänsterna service och underhåll. Entreprenadföretag konkurrerar nästan ”ihjäl” varandra om samma jobb.

    Rationaliseringarna, outsourcningen och vinstmaximeringen har drabbat personalen hårdast. Färre ska göra mer, de områden som ska servas har blivit större och övertidspressen har ökat radikalt för montörerna. Nätbolagen har sänkt nivån på underhåll och service. Samtidigt redovisas att svenska elbolag har tjänat mer än 60 miljarder kronor de senaste åren på grund av att EU:s utsläppsmarknad drivit upp elpriserna, enligt en rapport beställd av Villaägarnas Riksförbund.

    Vi är i Eksjö en februaridag. I en matsal i en byggnad som rymde många montörer för inte länge sedan. Infratek miste avtalet till Vattenfall och personalskaran har krympt. Oron för vad som ska hända framöver är påtaglig liksom i Värmland där samma företag tappat till ONE Nordic och Eltel. Och i en annan landsända är det Vattenfall som tappat service- och underhållet till Infratek.

    Berättelserna är likadana över hela ”Kraft-Sverige”. En åldrande skara montörer ersätts med färre. Utländska firmor har också börjat dyka upp. Samtidigt med ”avtalsbytena” riskerar personalen att bli brickor i kostnadsjakten. Företagen försöker oftast kringgå LAS-reglerna om ”rena övertag” för att kunna ”sortera bort” montörer.

    – Arbetsmiljö och säkerhet har blivit sämre. De senaste åren har det hänt fem allvarliga olyckor och ett tragiskt dödfall. Företagen har haft sin chans att visa att de vill förändring men det bara pratas. Nu har vi fått nog och vill reglera detta i kollektivavtalet, säger Ulf Carlsson, andre vice ordförande i Elektrikerförbundet och ansvarig för Kraftavtalet.

    Från många håll i landet vittnas om alltför mycket beredskap och övertid. Man har hittat fall där montörer har haft upp till 80 beredskapstimmar en vecka. 50-60 timmar är tyvärr inget ovanligt.

    – Vi blir allt färre som måste täcka allt större geografiska områden. Oftast är vi ensamma och det som tillkommit är nya anläggningar som man inte är så bekant med. Långa dagar och trötthet ökar riskerna för fel och högspänning är livsfarligt. Marginalerna för misstag är så små, säger en montör i Småland.

    Conny Eriksson på Infratek i Eksjö vet av egen erfarenhet. Den 25 september ifjol på Sturkö utanför Karlskrona var han en hårsmån från att stryka med i en olycka när han fick 10 kV strömgenomgång. Det blev fjärde gradens brännskador på ryggen och han har sviter kvar än idag. Fortfarande har inte Elsäkerhetsverket utrett färdigt olyckan. Trots att Conny jagat på dem.

    Ett växande problem är att företagen försöker med att pressa ut kopplingsansvaret på anläggningar som inte ligger under driftcentral på de enskilda montörerna. Idag är det inte ovanligt att en montör tvingas ta jobb på okända anläggningar.

    – Det är mycket ensamarbete. Långa resor och inte sällan mitt i natten. I regel är det dessutom vid dålig väderlek – det är då problemen sker, berättar en montör.

    – Entreprenadbolagen riskerar säkerheten för att tjäna mer pengar, säger en luttrad förtroendevald på Fortum.

    ”Förr i tiden visste du att du hade arbets-kompisen bakom axeln. Idag är du ensam när du är ute på beredskapsjobb.”

    Äldre montör, Infratek i Eksjö

    Detta vill Elektrikerförbundet:

    En ordning så att skyddsombud eller andra förtroendevalda snabbt kan agera om de ser en arbetssituation som kan innebära säkerhetsrisker och därmed ett arbetsmiljöproblem.

    En reglering som tvingar arbetsgivaren att omgående vidta åtgärder.

    Exempel: En förtroendevald upptäcker att kartor och dokumentation över nätbolagets anläggning inte stämmer med verkligheten. Den förtroendevalda ska då kunna anmäla detta som ett säkerhets- och arbetsmiljöproblem. Vi vill att arbetsgivaren omgående överlägger med oss om vilka åtgärder som ska vidtas, dessa överenskomna åtgärder blir ett bindande kollektivavtal.

    Många montörer tycker att de pressas av företagen som sedan skyller på dem när något inträffar. Oftast är det företagen som haft en för slimmad organisation, brustit i sin utbildning och ansvar att tillhandahålla rätt utrustning och förutsättningar för arbetet.

    Maila artikeln Skriv ut artikeln
  • Mer Reportage

    Kuststaden – ett bygge med många rubriker

    Anders Degerman ligger på golvet med överkroppen inne i köksskåpet. Han kompletterar det sista i det som ska bli köket i en av de nya lägenheterna i Kuststaden i Luleå. Det går bra. Jag gillar att arbeta med händerna, säger han och reser sig upp. Just nu pågår bygget av den andra etappen av Kuststaden.

    Patriks satsning fick elever intresserade av kraftbranschen

    Det råder skriande brist på personal i energibranschen. Därför beslöt ledande montör Patrik Svensson vid One Nordic att göra något åt saken. Han kontaktade elprogrammen i närheten och bjöd in till studiebesök på vattenkraftstationen. Vi fick ett mycket positivt gensvar från eleverna, berättar Patrik Svensson.

    Hallå där, Michael Clysén!

    INTERVJU Vi har pratat med Michael Clysén, ny regionombudsman för Region Mitt. Du var tidigare lokalombudsman i Stockholm, hur kommer det sig att du numer är regionombudsman? Jag sökte jobbet och fick det. Möjligheten erbjöds när Pontus Boström valdes till andre vice ordförande i förbundet. Jag var intresserad av tjänsten redan när Pontus sökte och fick den.

    En alldeles ovanlig kvinna i Borås

    När Madeleine Eklund beslutade sig för att berätta för sina kollegor på jobbet om det där hon velat berätta så länge valde hon att först tala med personalchefen. Det första hon säger innan vi satt oss ned är ”är du gay?” Jag svarade ”nej, men det är en annan bokstav i hbtq”. Madeleine Eklund har arbetat på Elcenter JK i Borås sedan 2015.

    Jenny bytte väg mitt i livet: ”Mycket mer värt än hög lön”

    Med sin ingenjörsexamen blev hon projektledare inom IT. Men efter 20 år i branschen var det inte roligt längre. Hon skolade om sig. Till elektriker. Jag är glad om dagarna, och det är mycket mer värt än hög lön, säger Jenny Moberg, i dag andraårsmontör på Mälarel i Stockholm. Jenny Moberg stod mitt i livet. Arbetade som projektledare och vantrivdes.

    BILD+TEXT: Mingel på mässan i Kista

    Totalt kom över 6000 besökare till 2018 års elmässa i Kista. På plats fanns över 200 utställare, däribland Elektrikerförbundet. Förutom alla produktnyheter som presenterades under mässan hölls seminarier om sådant som elsäkerhet, arbetskraftsbrist och arbetsmiljö för elektriker. Elqvinnorna hade ett eget seminarium om ergonomi för kvinnor i branschen.

    Michaels strid om prestationslönen tas upp i AD

    När Michael Aglén blev medlem i Elektrikerförbundet i början av 2017 var det särskilt en fråga han ville få upp på dagordningen: låsteknikernas rätt till prestationslön. Nu har ärendet gått hela vägen till Arbetsdomstolen. De ville ge mig en förlikning, tysta mig, men jag sa nej.

    Gallerdurken smulades sönder i kollegans händer

    Dödsolyckan på kulsinterverket i Svappavaara i juli år, där 21-åriga elektrikern Julia Markström förolyckades, berodde på att gallergolvet var rostangripen. Gallerdurken var genomrostad, säger huvudskyddsombudet på LKAB i Svappavaara, Jonas Stålnacke. I ett större reportage i tidningen Arbetaren berättar kollegor till Julia Markström om olyckan.

    ”Lägg ansvaret för elolyckorna där det hör hemma”

    Filmduken i mässhallen fylls av en svart rubrik från tidningen Expressen: ”Man död efter elolycka i Kiruna”. Det här är den senaste allvarliga elolyckan. Elolyckorna ökar, och vi måste agera. I dag faller elolyckorna mellan stolarna, säger Fredrik Byström Sjödin, expert på elsäkerhet vid Installatörsföretagen. Vi befinner oss på Elmässan i Kista.

    Gigantiska snurror ska försörja Norrland med el

    Det är en gnistrande vacker höstdag. Vi far över de nygrävda grusvägarna på Gråberget utanför Piteå. Högt över träden reser sig de gigantiska vindsnurrorna, nästan 200 meter höga. Många vill köpa grön el, så det är en framtidsbransch, säger Andreas Röjfors, ledande montör vid Lapplands elnät. Vi befinner oss i Markbygden utanför Piteå.

    Ordförandeposten – en familjeaffär

    I september avgick Ove Jerenvik som ordförande för Bravidaklubben i Mariestad. Men posten stannar kvar i familjen. Brorsdottern Stina Jerenvik tar över klubban. 55-årige Ove Jerenvik har arbetat på Bravida i större delen av sitt liv: 35 år, men nu går han vidare till Källströms. Det är dags att göra något nytt, nu när möjligheten ges, säger han.

    ”Två på jobbet – en falsk trygghet”

    I mitten av maj i år omkom en servicetekniker under arbete vid vattenkraftverket i Gullspång. Olyckan har satt fokus på de olycksrisker som finns vid vattenkraftverken. Arbetsgivarnas riktlinje är att undvika ensamarbete. Facket anser att det ger en falsk trygghet. De önskar säkerhetslina och sele.

    Elektrikernas skyddsombud eftertraktade hos företagen

    På kort tid har tre av Elektrikerförbundets regionala skyddsombud rekryterats för att arbeta med arbetsmiljö på företag inom byggbranschen. Nille Thorsell och Per Söderlund, tidigare region Mitt, har rekryterats till Hent, och Thomas Åberg, tidigare region Väst, till Serneke. Det krävs personer som har kunskapen och viljan.

    Klubb 67 tog en sväng förbi Sundborn

    Solen skiner i Sundborn när de båda bussarna rullar in på parkeringen. Ur kliver ett 70-tal före detta elektriker från Stockholm och deras respektive. Klubb 67 är i Dalarna på en av sina många bussresor runt om i landet. Klubb 67 har funnits sedan 1960-talet. Klubben består av pensionerade medlemmar från Elektrikerförbundets VK1. Medlemsantalet är i dag uppe i dryga 600.

    Christer skadade finger och fot – blev utan ersättning

    Först sjukskrevs Christer Norrbom för så kallad triggerfinger. Han hann vara tillbaka på jobbet i tre dagar, sedan halkade han på jobbets parkering och sjukskrevs återigen. Trots att läkaren uppmanade honom att inte gå tillbaka till arbetet innan sjukskrivningens slut gick han tillbaka tre veckor innan. Jag hade inga pengar kvar, förklarar Christer Norrbom.