norge-dragbild_ny
2012-05-11

Mikael Eriksson får ut 12 000 norska kronor efter skatt på två veckor. I svenska pengar betyder det runt 30 000 netto per månad.
Då kan man nog räkna med att det är en ganska låg lön, säger Mikaels kompis Sacha Poggel.

Lönen var nog ett av de viktigare skälet till att Mikael och Sacha tillsammans med ett par kompisar tog beslutet att försöka jobba i Norge. Och så var de nog lockade av ett äventyr också. Att se något annat.
Det enda vi ville, var att komma upp till Hammerfest, säger Mikael.
Det var i november 2004 de började jobba i Norge. Sommaren 2005 hamnade de i Hammerfest.

Långt, lång norrut uppe i Barents hav har man investerat mer än 50 miljarder kronor i en gasfyndighet, och naturligtvis har det behövts många elektriker.
I ett par år jobbade Mikael och Sacha i Hammerfest. De jobbade 14 dagar och var lediga 21 dagar.
Jag tycker bättre om det schemat än det jag jobbar i dag. Man tjänar lika bra men är mer ledig, säger Sacha.
I dag jobbar både han och Mikael fyra dagar och lediga tre, nu är de i Osloområdet.

För Mikael är det inte lika viktigt med rotationsschemat 14-21.
Jag jobbar lika gärna 4-3, säger Mikael.
Under ett drygt halvår valde Mikael bort Norge också, och jobbade hemmavid, men sen blev suget starkt igen.
Sacha bor i Kil, Mikael i Vålberg, båda orterna ett par mil från Karlstad. Från Karlstad är det 24 mil till Oslo. Ungefär lika långt som till Stockholm och Göteborg.
Exakt hur många svenska elektriker som jobbar i Norge är det nog ingen som vet. Man tror att det är runt 3 000 i dag.
För att det ska fungera väl, så bör man vara med i det norska elektrikerfacket El & It.
När vi träffar Mikael, Sacha och ombudsmännen Per Lavén, Bo Andersson och Jan Söderman, så jämförs lönerna naturligtvis. Skillnaden mellan ett jobb på hemmaplan och ett jobb i Norge.

Lönen i Norge är minst 25 procent högre än i Sverige. Dessutom tjänar man i dag 18 procent på kronkursen. Att de dessutom har kortare arbetsvecka och ett bättre miljötänk, är de positiva delarna av utlandsjobbet.
Det är mycket säkrare. Speciellt på Västlandet så pratar man mycket om HMS, hälsa, miljö och säkerhet. Det går före arbetet, säger Sacha.
Men det finns nackdelar, ja riktiga fallgropar om man inte ser sig för.
Man måste tänka sig för om man jobbar och skattar i Norge. Jobbar du i två länder ska du skatta där du bor, säger Per Lavén.
Det betyder att den norska arbetsgivaren plötsligt måste betala en högre svensk arbetsgivaravgift. Kanske inte helt bra när man söker jobb. Dessutom ser skattesystemet annorlunda ut.

Om man jobbar endast i Norge så kopplas hela det svenska regelverket bort. Skatten betalas i Norge. Ränteavdragen måste göras i Norge. Sjukpenning får man i Norge, föräldrapenning osv.
Per Lavén och Bo Andersson har haft kontakt med många Norgejobbare, och kan berätta om flera medlemmar som råkat illa ut efter en period i Norge. Det har varit han som när ett jobb tog slut åkte till Thailand ett par månader. När han kom hem var han helt ute ur det svenska systemet. Ingen A-kassa.
Man måste anmäla till de svenska myndigheterna, så fort man kommer tillbaka till Sverige. Man måste omedelbart in i de svenska systemen. För A-kassan måste man var återanmäld inom åtta veckor, berättar Per.
Jag det är lika viktigt i båda ändar, säger Bo.
När man ska börja jobba i Norge, så måste man alltså ta kontakt med skattemyndigheten, a-kassan, försäkringskassan, banken och kommunen. Man måste också bli godkänd elektriker i Norge. Det går genom DSB, det norska Elsäkerhetsverket.
Det är inte så svårt om man har elutbildning och erfarenhet, säger Per.

Sjukpenningreglerna är lite annorlunda än i Sverige. Men det är viktigt att komma in i systemet ordentligt. Blir man svårt sjuk inom de två första veckorna kan man få problem. Det finns exempel, där varken Sverige eller Norge velat betala sjuktransporter och liknande.
Det kan vara illa om man inte fått sin första lön, säger Bo.
Kollektivavtalen är annorlunda också.
Här är det ju så att vi tar kontakt med företaget för att skriva kollektivavtal, så fort det finns en medlem.
Men i Norge blir det inget kollektivavtal förrän en viss andel av de anställda kräver det, säger Bo.
Därför vill han varna för en del mindre norska elföretag, där det är lite si och så med både lön, kollektivavtal och andra sociala skyddsnät.
Både Bo och Per har ett viktigt råd till dem som funderar över ett jobb i Norge.
Ta kontakt med Grensetjensten i Morokulien. Det ligger i Eda. Det är ett samarbete mellan svenska och norska myndigheter.
Man måste tänka på allt. Vad händer när jag blir sjuk? Vad händer om huset brinner ner?

Nu har många av de som jobbar där lärt sig de olika reglerna. För tio år sedan var det betydligt fler som råkade illa ut. Lycksökare, som inte tänkte sig för.
Per, Bo och Jan säger att man bör söka sig till etablerade firmor och gärna vara flera svenska på samma firma. Då finns det mindre risk att man blir lurad.

Mikael och Sacha jobbar i dag åt VRS Installation, ett stort elföretag, där de tycker att det mesta fungerar bra. Men förutsättningarna förändras hela tiden.
Jag blir kvar så länge det funkar, säger Mikael.

Per Eklund
elektrikern@daladem.se

Fotnot: Information och råd kan du får på SEF:s och Elektrikerns hemsida. Där ligger ett bildspel som ger dig en inblick i vad som är bra att tänka på, innan du tar anställning i Norge, en bra orientering av Norgearbete.

Att tänka på

  • Tips 1: Kolla firman som du ska börja på ordentligt. Många medlemmar har råkat ut för oseriösa företag och ibland rena rama bedragarna.
  • Tips 2: Bli medlem i El & IT &, elektromontörernes förening, de kan hjälpa dig med vad du ska betalt och se till att du får ut det också.
  • Tips 3: Undvik rena bemanningsföretag, du får oftast inte ut alla de löner du ska ha samt att elsäkerhets och arbetsmiljöfrågorna är lågprioriterat.
  • Tips 4: Tag kontakt med Grensetjensten i Eda för att få råd om arbete och vardag.

 

 

 

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Reportage
CR_Jimmy_4.jpg

Elektrikerjobbet blir konst – Jimmy ställer ut på Runöskolan

Det är en del av den här tiden. Hur skitigt kan det va. Det säger Jimmy Rosenholm från Vallentuna. Han jobbar som elektriker. Men han är också konstnär. Han talar om en tavla han målat från ett oacceptabel arbetsmiljö. Under maj och delar av juni har Jimmy haft en utställning på LO-skolan vid Runö i Åkersberga.
R LG Prenad Torbjorns Jonsson Prenad hoglager 24 van_webb

Alla är med i Prenad-klubben

nyheter  Elektrikern blev kontaktad av fackklubben. Bakgrunden var att Hallberg & Co i Lund och Bravidaägda Prenad hade slagits samman till Bravida Prenad AB. Ett 40-tal elektriker i vardera firman berördes. Men det innebar också att två fackklubbar skulle bli en. Kom och berätta om oss, hälsade klubben. Vi tog dem på orden och åkte dit.     Programmet var digert.
Kabel

Alla elektriska ord – härifrån kommer de

reportageOrd är makt. Med ord förändrar vi världen. Men känner vi orden vad pratar vi egentligen om? Vad har elektrisk ström med reumatism att göra och varför är batterier stridslystna? Kort sagt: Det här reportaget handlar om ord och vad orden har att berätta.     Människan, har någon påstått, uppfann orden för att dölja sina tankar för varandra.

Rösta: Elektrisk ordlista – vilket är ditt favoritord?

Elektrisk, elektricitet med flera År 1600 gav den engelske naturvetaren Ordet elektricitet kommer av det grekiska ordet för , çëåêôñïí (elektron) och slutligen från latinets çlectricus (bärnstensliknande). Ordet myntades av britten år vid hans experiment med . Elektrod (ledningspol vid elektrolys) Ordets slutstavelse är hämtad ur grekiskans hodos, väg.
Feature_falu_energi06.jpg

Tar ner sin avsvimmade kollega

REPORTAGEArbetet i stolpar minskar när elledningar grävs ner. Men ibland måste personal upp i stolparna och det kan hända olyckor. Behovet av övning för att vara trygg i en olyckssituation blir viktig. På Falu Energi & Vatten tränar montörerna vartannat år på hur man gör när man ska ta ner en avsvimmad kollega.
LG Sektioner till rulltrappa for montage_webben

De ser till att du kommer fram i underjorden

reportageVarje dag rör sig en kvarts miljon människor i området. Än fler blir det när nya Citybanan blir klar nästa år. Den är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. I underjorden under Stockholms central byggs inte bara järnvägsräls i tunnlar. Här installeras massor av rulltrappor och hissar. I centrum står personal från bland annat Otis.
Feature_Sandra_Rosenqvist_1.jpg

Sandra vill ut på storkraftsnätet

reportage I framtiden är jag sugen på högre spänning i storkraftsnätet. Det säger Sandra Rosenqvist, 19-årig tjej från Rättvik, som går sista året på en lärlingsplats i eldistribution på Stjernhööksgymnasiet.     Under några veckor före jul praktiserade Sandra på Falu Energi & Vatten. Det blev ut i verkligheten för att lära sig nya saker.

Korta utdrag ur Svens Facebook-uppdateringar

L
Feature_Sven_1.jpg

Han vann kampen mot cancern

reportageDet sista Sven gjorde innan han åkte in till sjukhuset var att åka ner till Elfack-mässan i Göteborg under första veckan i maj. Jag förstår inte hur jag tog mig dit ner Göteborg. Jag svettades som en gris. Helgen innan pratade jag med 1177. De trodde jag åkt på en akut njursvikt.   Några dagar innan Elfack hade han deltagit i slutarbetet med Bam-projektet.
Feature_R_LG__Tomas_Bravida_Falkop_i_container_H.jpg

Ackordsveteranen Thomas: ”Visst fungerar ackord på mindre jobb”

reportageThomas Karlsson, 58 år, är ledande montör på Bravida Skövde och har arbetat på ackord sedan 80-talet. Visst, du måste engagera dig lite extra men du får ut så mycket mera. Det är värt det. Varför låta företaget tjäna de pengarna på arbete som du ändå utför. Ackord är bra att använda för både mindre och lagom stora jobb.

De ska vara bäst i världen – men knappast i arbetsrätt

[

Johan och Tommy föder upp 200 000 fiskar per år

REPORTAGEFrån 500 medlemmar till några få i dag. Så ser det ut på Fortum. De senaste åren har outsorcingen gjort att det bara finns några få medlemmar kvar på Fortum. Två av dem är fiskodlarna Johan Kuljanlahti och Tommy Vähäsalo vid Gammelkroppa i Värmland. I dag de enda renodlade fiskodlarna i Elektrikerförbundet.

Sture samlar på läten från förr

  När Sture Wärlinder under 1960-talet arbetade som lärare i elteknik på yrkesskolan i Hudiksvall lånade han en dag hem en av tidens nymodigheter, en kassettbandspelare mest för att prova tekniken. Sedan dess har han kommit att tänka på en sak; De ljud vi omger oss med är en del av vår samtid, och de ljud vi lämnat efter oss är en del av vår historia.
För tillfället är det Christines ordinarie arbete som tar all tid. Men det kommer nya resor och utmaningar i biståndsprojekt. Foto: Tomas Nyberg

”Det är bara att lämna och åka”

  Det känns som viktigare att hjälpa folk i nöd än att montera elledningar till folk i Sverige. Christine Svedjestrand lämnar gärna vardagen för att arbeta med biståndsjobb ute i världen. Just nu har jag fått erbjudande om att åka till södra Sudan, men det får vänta, jag tycker att det är för farligt där för tillfället.

De växer som svampar ur jorden

Det blir allt fler vindkraftverk i Sverige. Under de senaste tio åren har produktionen gått från 0,3 till mer än 7 terrawattimmar per år. Ambitioner att satsa på vindkraft har funnits under lång tid, hos både företag och samhälle. Men det är kanske först nu som tekniken är lönsam och det har också tagit lång tid för att få tillstånd för byggena av vindkraftverken.