2012-04-24

2012 års avtalsrörelse rullar på. De kvinnodominerade förbunden har inte riktigt kommit igång. Handels har varslat om strejk. Det ser ut att bli ytterligare en dålig avtalsrörelse för LO-kollektivet, möjligen halvhyfsad för Elektrikerna och andra, för LO förbunden relativt välavlönade. Men inte mer!
Självklart kan vi inte fortsätta låtsas att LO fattar ett enhälligt ”Samordningsbeslut” och så sticker industriförbunden iväg och gör upp om sitt s k Märke som statliga Medlingsinstitutet inofficiellt upphöjer till lag.

Svenskt Näringsliv jublar och dirigerar sina styrkor med Järnnäve. Arbetsgivarorganisationerna underordnar sig villigt i en så järnhård kollektivistisk anda att hårdföra Sovjetledare skulle gråta av avund. Arbetsgivarna är väl medvetna om vilka vinster de gör på löntagarnas bekostnad om de lyckas.
När ”Märket” väl etablerats är det näst intill omöjligt att få ut mer. Kanske någon tiondel ytterligare, men inte mer.

Enligt Medlingsinstitutet minskade reallönerna 2011, för första gången på 15 år. Det var tacken för förra avtalsrörelsen. Vi går nu mot kortare avtal vilket för med sig att viktiga branschspecifika frågor inte kan få utrymme i ”promillediskussionerna”. Fixar man lönerna – inom märket – är det nästan lönlöst att lösa andra frågor om facket inte är beredda att utplåna sig för att ”avräkna kostnaden”. För motparten, som vill försämra, spelar inte avtalsperioden någon roll alls.

Parallellt fortsätter kampanjerna under Svenskt Näringslivs dirigentpinne med att underminera fackets roll och riksomfattande kollektivavtal. Vi har t o m fått fenomenet Union Busting till Sverige utöver social dumpning. Detta samtidigt som arbetsgivarna helt ogenerat kräver att deras rätt att bestämma över arbetsvillkoren ska öka när det till exempel gäller lönesättning, anställningsformer och förläggning av arbetstiden. Den smått feodala arbetsledningsrätten ruckas det inte på. Mycket vill istället ha än mer.

De stora förlorarna med ett splittrat och impotent LO är de förbund som har de största problemen med medlemmarnas löner. Inte minst illa far ”kvinnoförbunden” som sitter fast i ett deltidsträsk som pressar ner lönenivåerna och omöjliggör en utjämning mot männen. Det är smått perverst att vi har en så omfattande arbetsmarknad där man år efter år accepterar så sönderstyckade tjänster. Vad ger det för signaler för unga som ska välja yrke? Vem vill satsa på en yrkesutbildning där man om man får jobb erbjuds 65 procent och 35 procent-tjänster?

Men är det en kraftfull kamp för att dränera detta lönenedpressarträsk som upptar LO? Samlar LO alla förbunden under fanorna för ”Heltid en rättighet – deltid en möjlighet efter prövning”? Vi orkar numera knappt vara överens om små kosmetiska ”jämställdhetspotter”.

Allianspartierna ser LOs oförmåga att solidariskt mobilisera facklig kamp och bett i avtalsrörelser. Därför kommer politiska idiotiförslag om att erbjuda unga 75% av ingångslönerna. De borgerliga småpartierna har ingen som helst skam kvar i kroppen. Varför stannar de vid ungdomar? Varför inte sänka lönerna för funktionshindrade eller utomnordiska invandrare? De har också svårt att få jobb! Med den jämförelsen ser man också tydligt vad de egentligen vill.

Den samlade fackföreningsrörelsen måste rasa mot dessa politiska attacker mot resterna av den svenska modellen och arbetsmarknadens parters rätt att fritt göra upp om löner och avtal.

Har du hört dessa partier, inklusive landets näringsministers parti (C), kräva att direktörerna ska minska sina bonusar, löner och pensionsavtal med 25 procent, för att stärka sina företags investeringssvilja eller soliditet?

Jag har själv suttit med finansminister Borg (M) och arbetsmarknadsminister Engström (M), med vår motpart EIO, i syfte att om möjligt hitta vägar att minska arbetslösheten, inte minst för ungdomar. Jag skulle snabbt dra mig ur detta om ansvariga ministrar samtidigt deklarerar att lönedumpning ska vara Sveriges vapen mot arbetslösheten.

”Enade vi stå – söndrade vi falla”. Klockar klämtar nu för LO. Kan man inte efter kongressen samla ihop sig igen och sjunga ”unisont” står vi inför stora problem.

Jag konstaterar att mina medlemmar inte tänker svälja fler sådana här avtalsrörelser där vi blir gisslan inom LO familjen. Facket vinner ingen respekt hos de unga om vi mesar omkring med halvkväden medan vi angrips av näringsliv och politik samtidigt som grundvalen – kollektivavtalen – utmanas av domstolar och EU.

”Arbetsgivarorganisationerna underordnar sig villigt i en så järnhård kollektivistisk anda att hårdföra Sovjetledare skulle gråta av avund.”

Jonas Wallin
Förbundsordförande SEF

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Ledare

Jonas Wallin: ”Dags att återreglera elmarknaden!”

LEDARE Avregleringen av elmarknaden har lett till farligare jobb, sämre elsäkerhet, högre elräkningar, lägre standard på elanläggningar och ett ökat hot mot samhällets strömförsörjning i händelse av kris, skriver Elektrikernas förbundsordförande Jonas Wallin. Det skulle bli valfrihet, men det blev fyra storföretag. Det skulle bli billigare, men blev högre vinster.

Solidaritet och medmänsklig värme är ett av våra främsta vapen!

LEDARE Det är som om Karl-Bertil Jonssons pappa i filmen som visas varje julafton fått oväntat många följare i dagens Sverige, skriver Elektrikernas ordförande Jonas Wallin. Att vilja andra väl är i dagens samhälle inte självklart något positivt.

Kan en diskrimineras – kan alla diskrimineras

LedareFörra veckan avbröt jag semesterlunken hemma i Nyköping för Prideparaden i Stockholm. Det var en fantastisk upplevelse av gemenskap och ljus i en värld där mörkerkrafterna är på frammarsch. För oss som förbund är det självklart att manifestera och markera för alla människors lika värde. Vi publicerade också en film som vi kallar Utfryst.
Foto: Tomas Nyberg

Välförtjänt näring till viktiga fighters

LedareNu är det snart som ljusast på året. Ingen som bor på de här breddgraderna kan undgå att känna magin i juninätterna, när varje kväll blir längre och längre, grillen kanske åker fram, och sommaren till sist är här. Den här årstiden ger välbehövlig näring till oss som kämpar hela året med de fackliga och politiska frågorna.

Sträck på er, medlemmar i Elektrikerförbundet!

LedareDet fackliga arbetet i vardagen kan vara slitsamt, och det kan vara otacksamt. Då är det viktigt att ta vara på segrarna, och känna stolthet över det arbetet vi genomfört tillsammans. Förra veckan kunde vi räkna till inte mindre än tre stora segrar. Den första är så klart installationsavtalet, som blev klart.

Brexit är ett krav på förändring

LedareJust nu, när detta skrivs, lämnar Storbritannien in sin ansökan om utträde ur EU Brexit. Samtidigt sitter en rad skribenter och tyckare på ledarsidor krönikor, och skriver om hur dåligt det är för demokratin, ekonomin och öppenheten.

Jonas Wallin: Svara Svartmålarna!

LEDAREI alla tider har vi lyssnat till kverulanter från högersidan. Direktörer och borgerliga politiker har trots att Sverige utvecklats på ett fantastiskt sätt alltid hittat något att gnälla över. Gnällhögern förnekar sig heller inte idag. Nu när vi står i en avtalsrörelse tecknar våra motparter en bild av Sveriges ekonomi och sin lönsamhet som rent katastrofal.
Jonas Wallin, förbundsordförande, Elektrikerförbundet. Foto: Jonas Wallin

Det fackliga löftet om att alla ska behandlas lika fortsätter

LedareI skrivande stund är jubileumsåret snart till ända. Under året har vi som säkert de flesta känner till firat 110 år som fackförbund. Tanken svindlar. Jag ska erkänna att jag mer än en gång under året hisnat över under vilka omständigheter vårt förbund verkat. Två världskrig, den ekonomiska depressionen, och Nazismen under 1930-talet.

Den svenska modellen handlar inte om ständiga konflikter och konfrontationer

LedareDen svenska modellen är en samverkansmodell. Den bygger på att parterna och regeringar oavsett färg accepterar våra olika intressen och utgångspunkter. Vi från det fackliga hållet säljer arbetsfred. Arbetsgivarna betalar för denna. Vi möts, som vi nu snart ska göra, i en ny avtalsrörelse. Ibland i ett högt tonläge.
Foto: Tomas Nyberg

Almega och rasisterna förenas i kampen mot löntagarna

LedareDet går nu knappt en dag utan att avslöjanden om hemska rasistiska avslöjanden hos Sverigedemokraterna. Deras ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt avslöjades på film skrattandes åt att man sparkade på får som liknades vid judar. Det är så fruktansvärt att jag saknar ord.

Feminism är bra för facket – och arbetsgivarna!

LedareJag är demokratisk socialist och där av feminist. Det har jag nog alltid varit, även innan jag själv satte den etiketten på mig. Det grundar sig framförallt i en ilska över orättvisor. Inget gör mig så arg som orättvisor. Och det finns gott om sådana mellan kvinnor och män. Kvinnor tjänar mindre och har otryggare anställningar och som en följd av detta lägre pensioner.

Efter Brexit – Ett europeiskt Saltsjöbadsavtal

ledare  Chockvågorna efter den brittiska folkomröstningen börjar så smått att lägga sig. För visst var det ett historiskt beslut på många sätt som det brittiska folket fattade. Att lämna EU är en stor händelse som kommer att påverka EU-samarbetet och faktiskt hela världen för lång tid framöver.

Organisering 2.0!

LEDAREB

Viktiga vägval vid LO-kongressen

LEDAREI skrivande stund är det en vecka kvar till LO-kongress. Det är en viktig händelse för hela Sverige och vår framtida samhällsutveckling. Jag skulle kunna gå så långt som att säga att en LO-kongress är viktigare än de flesta riksdagspartiers kongresser. Här mejslas nämligen fram förslag som kommer att bli verklighet. Så har det varit historiskt och så kommer det att förbli.

En avtalsrörelse är alltid en resa

ledareSå var min första avtalsrörelse som förhandlingschef avslutad. En ny roll, inte bara för mig utan för många andra också inom förbundet. Vi har gjort en generationsväxling och klarat den väl. Det går inte att förneka att jag känt en viss anspänning inför uppgiften. Det har varit en spännande resa för mig personligen, men också för förbundet.