2012-03-12

Mer solidaritet mellan de olika facken. Det menar representatenter från 6F-facken i Värmland, måste till i avtalsrörelsen.
Debattinlägget är skrivet av Mikael Ericsson Fastighets, Kent Larsson Målarna, Stanley Nilsson Elektrikerna, Richard Nilsson Transport, Leif Haraldsson Byggnads, Per Lawén Elektrikerna och Anders Johansson SEKO.

Vi går in i en ny avtalsrörelse. Bland våra klubbar och avdelningar har avtalsförslag framställts på förbättringar av våra arbetsvillkor och löner. Mer trygghet, mindre godtycke och ökad rättvisa dominerar förslagen, förutom de rena plånboksfrågorna.
Avtalsrörelsen 2012 ser ut att ha flera ingredienser som ger upphov till att det blir både tufft och svårbedömt hur utgången blir.
De faktorer som direkt berör avtalsrörelsen är bland annat finanssektorns kris, som till viss del påverkat jobbkonjunk-turen. Vidare har den klena efterfrågan på exportvaror satt tryck på industriförbunden, som bland annat tvingats till lägre ingångslöner. Detta gillar naturligtvis arbetsgivarföreningarna, som med en blå regering i ryggen, vädrar morgonluft.

Under avtalsperioden har fackföreningsrörelsen och våra medlemmar även fått uppleva konsekvenserna av försämringar av A-kassan och sjukförsäkringen.
Alltför många har slagits ut från arbetsmarknaden, kombinerat med att det sociala skyddsnätet inte längre är heltäckande. Detta gör att arbetsmiljö och anställningsskyddsregler blir alltmer viktiga för våra medlemmar.
Fackföreningsrörelsen kommer nu att ställas inför stora krav.
För det första ska vi ha en samordning och via gemensamma förhandlingar, reglera att antal viktiga frågor. Vi måste också ha en enad front för att mota arbetsgivarnas fordringar på lokal lönebildning och avtalsförsämringar.
Om någon på något ställe går med på att försämra kollektivavtalet, så kommer det krav från andra arbetsgivare att fler ska göra likadant.

Börsbolagen har haft ett par riktigt bra år och vinsterna har varit goda. Men som vanligt har vinsterna inte gått tillbaka in i företagen. Istället har vinsterna gått till penning- hungrande riskkapital-bolag och aktieägare. De Direktörer som högst pläderar återhållsamhet, är också de som själva beviljat sig monsterbonusar eller lyxlägenheter.
Det är inte rimligt att börsbolagsdirektörerna ska tjäna femton gånger mer än de arbetare som tjänar in vinsterna till bolagen!
Våra medlemmar är de som ska ha en högre andel av vinsterna. Kompetensutveckling, bättre arbetsmiljö och innehållsrika arbetsuppgifter är det som behövs för att kunna utveckla den svenska arbetsmarknaden.
Våra medlemmar ska ha en bra lön som är rättvis. Vi kräver därför i 2012 års förhandlingar att lönerna ska öka med lägst 860 kronor i månaden. Vi vill också att en extra pott tillförs alla tjejer på minst en hundralapp i månaden.
Den svenska modellen bygger på att parterna frivilligt träffar avtal och sedan håller sig till vad avtalet säger.
Idag kan vi konstatera att arbetsgivarföreningen Svenskt Näringsliv vill avreglera kollektivavtalen och flytta ner centrala lönesystem och anställningsvillkor till lokal företagsnivå.
Motivet är att arbets-givarna vill få större makt gentemot de anställda och slippa ett kollektivt regelsystem. Om generella regler inte finns bestämmer den starke, det vill säga den som har pengar. På sikt riskerar vi sämre arbetsvillkor och dumpade löner.

Det är därför av stor vikt att vi i framtida avtals-rörelser slåss för att lönenivåer bestäms av fasta, accepterade avtalsregler. Det är också angeläget att de lägsta lönerna närmar sig de utgående lönerna för att hindra oseriösa arbetsgivare att utnyttja arbetskraft.
Vi vill även öka trygg-heten genom att minska de cirka 800?000 visstidsanställningarna. Normen ska vara tillsvidareanställning. Otrygga anställningar ger ett maktövertag till arbetsgivaren över de anställda. Detta gör att få vågar ställa krav, då straffet kan bli att anställningen avslutas fortare än kvickt.

Vi vill också att bemanningsavtalet ses över så att vare sig lön eller anställningsvillkor kan försämras mot det som våra medlemmar tidigare haft.
Tendensen är att fler och fler blir uppsagda från sina egna arbeten och istället blir anställda i bemanningsföretag med samma arbetsuppgifter, men till betydligt sämre villkor. Alla blir heller inte anställda, då utgallring av icke önskvärda görs. Anställda på bemanningsföretag ska inte ha sämre villkor än de som finns på det företag de är inhyrda till.
Frågorna är många som vi vill ha förändring i, för att få ett rättvisare, jäm-likare och mer jämställt arbetsliv.
Vi undertecknar detta tillsammans så att vi på det sättet solidariskt ställer upp för varandra i årets avtalsrörelse.

Värmlandsfacken inom 6 F

Mikael Ericsson
Fastighets

Kent Larsson
Målarna

Stanley Nilsson
Elektrikerna

Richard Nilsson
Transport

Leif Haraldsson
Byggnads

Per Lawén
Elektrikerna

Anders Johansson
SEKO

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Tema: Avtal 2012

Klart med serviceavtalet

På måndagskvällen nådde Svenska Elektrikerförbundet ett nytt avtal för medlemmarna som går på serviceavtalet.   Avtalet, som träffades Teknikgrossisternas Arbetsgivarförening, TGA, löper på 13 månader från och med 1 september i år och fram till och med utgången av september nästa år. Lönerna höjs med 2,8 procent och alla är garanteratd 350 kronor mer mer månad.

Parterna överens om nytt installationsavtal

Elektrikerförbundet och arbetsgivarorganisationen Eio blev på tisdagskvällen överens om ett ettårigt avtal på 2,6 procent. Vi är inte stolta över innehållet men det är en följd av förhållanden utanför förbundet, säger Ronny Wenngren, Elektrikernas förhandlingschef. Avtalet löper över ett år från 1 april. Löneökningarna blir på 2,6 procent.

”Övertidsreglerna var viktigast att lösa”

Vi drev på för att vara färdiga tidigt. Det är första gången på 2000-talet som vi är klara innan avtalet har gått ut. Det har varit en bra anda med konstruktiva förhandlingar. För oss blev det något bättre löneökningar än industrin, säger Ulf Carlsson, ansvarig för kraftverksavtalet inom Elektrikerförbundet.

”Förskjuten tid var viktigast”

Det var överenskommelsen om förskjuten tid som var den viktigaste frågan vi kunde lösa. Det säger Ulrika Egerlid Schotte, vd i Energiföretagens arbetsgivarförening Efa. Hon säger att arbetsgivarna försökt lösa frågan om förskjuten tid i tidigare förhandlingar men misslyckats. Nu är hon nöjd över att parterna kunnat nå en uppgörelse.

Nytt kraftverksavtal klart

Under fredagseftermiddagen blev det klart med ett nytt kraftverksavtal mellan Elektrikerna och arbetsgivarna Efa. Avtalet ger en löneökning med i genomsnitt 2,8 procent från 1 april. Alla garanteras 373 kronor per månad. Det här innebär reallöneökningar för alla. Helt i nivå med Byggnads avtal.

”Låt oss därför ägna oss åt våra egna förhandlingar”

  Jag har under den senaste veckan träffat flera hundra medlemmar och flera företagsledare. De är förundrade över utvecklingen av denna avtalsrörelse, säger Ronny Wenngren, förhandlingsansvarig i Elektrikerna.

Förtroendevalda på kurs i Skellefteå

  17 förtroendevalda på mindre företag i Kiruna, Gällivare, Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå, har under tre dagar genomgått utbildning i Installationsavtalet och arbetsrätt på Medlefors Folkhögskola i Skellefteå.

Så gick det förra avtalsrörelsen

För två år sedan var det nära konflikt, när Elektrikerna fick sina avtal. Totalt gav det avtalet 1,1 procent för 2010 och 2,54 procent under 2011. Dessutom förändringar i de sociala villkoren. Elektrikerna var ganska nöjda, arbetsgivarna kritiska. Avtalsrörelsen 2010 var en effekt av finanskrisen ett drygt år tidigare. Det hade varit ett svart år, med permitteringar och förluster.

”Bra avtal av Byggnads”

Jag tycker Byggnads har gjort ett bra avtal. Nu gäller det att få parterna stå för hur bra det är. Det innehåller så mycket. Det säger Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin, några dagar efter att parterna sagt ja till medlarbudet. Samtidigt som Elektrikerförbundets förhandlingar fortfarande är olösta, så skrev Byggnads på ett nytt avtal.

Sekoavtal klart för väg och järnväg

I början av mars gjorde Seko och Sveriges Byggindustrier upp om ett nytt avtal för 13 000 Sekomedlemmar som i första hand arbetar med väg och järnväg.   Avtalet löper på 13 månader och ger en löneökning på 2,8 procent. Det innebär 774 kronor i höjning av månadslönen. I avtalet har man också kommit överens om förändringar i anställningsformen.

Den arga elektrikern vill ha jämnare löner

Avtalet går snart ut och ett nytt ska till. Det hettar till. Det är väl ganska naturligt, avtalsförhandlingar är en kamp mellan arbete och kapital. Runt om i landet åker ombudsmän och förtroendevalda ut på alla de viktiga arbetsplatserna för att informera sig själva om stridsviljan bland medlemmarna, och också informera om Elektrikerförbundets krav och om vad arbetsgivarna vill.

Larmavtalet kan bli branschavtal

Det finns ett intresse både från arbetsgivare och fack av att få till stånd ett branschavtal för larm- och säkerhet. Detta sen Niscayah anslutit sig till Almega.   Sen 2001 har det funnits ett företagsavtal mellan Elektrikerna och Niscaya för deras anställda. Det avtalet har dessutom andra företag anslut sig till. Men det har inte funnits något branschavtal.

Nytt inslag i avtalsrörelsen

Filmen är till för att upplysa om vad som skulle hända om Eio och Svenskt Näringsliv fick igenom sina tankar om hur man formar avtalsdumpning. Det säger Pär Abrahamsson, hisselektriker och klubbordförande på Otis i Stockholm. Han är också producent för en lite annorlunda film om avtalsfrågorna. Nu ligger en trailer ute på Youtube.

”En del av kraven är provocerande”

Vi behöver ett avtal som sätter människans behov i centrum och inte vinsten. Det säger Elektrikernas förhandlingschef Ronny Wenngren inför avtalsförhandlingarna. Vad har varit er utgångspunkt när ni formulerat avtalskraven? Utgångspunkten har varit alla de avtalsmotioner våra medlemmar sänt in samt LO samordningen.

”3,5 procent-krav bekymrar oss”

Det finns otidsenliga bestämmelser i dagens avtal. Det säger EIO:s förhandlingschef Åsa Kjellberg-Kahn inför avtalsförhandlingarna. Vad är utgångspunkten när ni formulerat avtalskraven? Vår målsättning är ett modernt kollektivavtal för en modern elteknik-bransch. Installationsavtalet stammar från 1900-talets början och yrkesutbildningsavtalet kom till 1945.